Herr talman! Det var intressant att lyssna till sista delen av Cecilie Tenfjord-Toftbys replik där hon räknade upp all den satsning man gör på energieffektivisering i sitt budgetprogram utan att därför ha någon som helst strategi för hur det ska genomföras och vilka prioriteringar som ska göras.
Det vi kan se är att det program som har varit väldigt effektivt nu kommer att upphöra vid utgången av 2012. Sedan är det riktigt att de som är inne i programmet får fortsätta. Men det är inte ett resultat av förhandlingarna.
EU-kommissionen konstaterar att det inte behövs några nya beslut. Det beslut som fattades 2004 gäller fortfarande. Det var den kommentar som EU-kommissionen hade på den anmälan som regeringen gjorde till EU-kommissionen. Det behövdes alltså inte.
Regeringen konstaterar då att det inte finns stöd för att fortsätta programmet trots att andra länder har lyckats med likartade satsningar. Här menar jag att regeringen har varit väldigt undfallande i sina diskussioner om en fortsättning. Det finns ingen strategi.
Nu fick jag höra här att vi ska avvakta Riksrevisionens rapport och vad den kommer fram till 2013. Tiden går. Första gången som jag var med och diskuterade energieffektivisering i kammaren var 2006 med dåvarande energiministern, som poängterade vikten av energieffektivisering som ett av de viktigare inslagen.
Än i dag, 2012, sex år efteråt, står vi och diskuterar samma sak. Det handlar om vikten av energieffektivisering. När får vi se en strategi och ett förslag på hur vi ska verkställa det direktiv som vi alla talar om att vi ska göra och som IEA, energirådgivningsbyrån, säger är den viktigaste delen för omställning av energisystemet?