Herr talman! Vi har ett särskilt ansvar för vår ursprungsbefolkning, och vi har ett ansvar för att den samiska kulturen och det samiska samfundslivet kan utvecklas på ett positivt sätt. Sedan har vi uppenbarligen lite olika uppfattningar om hur vi ska gå fram för att vara framgångsrika i vårt arbete med att värna den samiska kulturen.
Jag ska ge Liselott Hagberg svar på frågan om vad den kommande propositionen kommer att innehålla när det gäller ökat samiskt inflytande. Sametinget är ju både en parlamentarisk församling och en myndighet, och en ganska ung myndighet. Vi har arbetat på att effektivisera Sametinget, och nu tar vi ytterligare ett steg och lägger över uppgifter som rör samiska angelägenheter kopplade till rennäringen på Sametinget. Det är sådant som rör registrering av sameby, byområden, medlemskap, renmärkesregister, och att Sametinget ska bli central förvaltningsmyndighet för rennäringen och hantera de anslag som vi har för att främja rennäringen och andra uppgifter. Det är alltså den typen av frågor som läggs över på Sametinget, i en mängd som vi bedömer att Sametinget som myndighet nu kan hantera. Men i och med det har vi inte lagt över allt vad vi vill lägga över på Sametinget. Alla de frågor som berördes i den rennäringspolitiska utredningen har inte lagts där. Det här har gjorts i nära dialog med Sametinget och de partier som finns i Sametinget. Jag har haft personligt möte, och vi har också haft dem med i beredningsprocessen.
När det gäller ILO 169 menar jag att när vi tar beslut så ska vi inte bara ta det utan att ha bestämt att det också betyder någonting för samerna. Det måste vara ett innehåll för att det ska vara någonting som inte skapar nya konflikter. Det är därför jag har fått acceptera att vi inte har varit beredda under den här mandatperioden att lägga fram en proposition för riksdagen. Vi måste ha ett hållbart system. Vi har några pusselbitar kvar som inte är på plats. Det gäller Gränsdragningskommissionen och Jakt- och fiskeutredningen, och jag tror också att vi ska titta på det förslag till nordisk samekonvention som nu har lagts på bordet. Vi kommer att under våren ha de här dokumenten tillgängliga och börja beredningen.
När det gäller omvänd bevisregel och sedvanerätten är det system som finns i Norge intressant. Men det är komplicerat, och man behöver nog titta på det några gånger innan man kan säga om det även skulle kunna fungera hos oss. Vi måste dock ha utredningarna på plats innan vi kan titta på en sådan fråga för att se vad det skulle betyda för svenska förhållanden.
Beträffande frågan om begränsningar för skogsbruket kan jag inte ge några klara besked om det i dag, utan det måste vi se på i sitt sammanhang när vi fått de olika förslagen. Det är klart att det handlar om både att kunna ha en hänsynsregel och att kunna göra bedömningar kring de intrång som ju helt klart sker i skogsbruket. Nu hanterar vi detta i samband med konflikterna i Härjedalen där vi låter Skogsstyrelsen särskilt värdera vad ett sådant renbete är värt och även se på de eventuella skador som kan uppkomma och hur dessa ska hanteras. Det är frågor som vi har kvar, och jag är inte beredd att svara på dem här i dag.