Fru talman! Jag vill än en gång bekräfta min
uppskattning av finansministern som sparminister. I
det avseendet har jag fullt förtroende för Göran
Persson. Däremot har jag inte samma förtroende för
Göran Perssons eller, rättare sagt, Finansdeparte-
mentets förmåga och engagemang i perspektivet av
hur vi skall kunna höja levnadsnivån för de allra
fattigaste i världen. Jag har personligen betydligt
större tilltro till dem som dagligen arbetar med
dessa frågor inom UD och SIDA och den typen av
organ. Jag menar självfallet också att de skall ta råd
från dem som är bra på att spara.
Jag välkomnar vidare, fru talman, att Göran
Persson tycker att det är bra att vi för debatten på
det här viset, men det sker återigen på riksdagens
initiativ. Man kan tänka sig en skrivelse varje år
eller en av regeringen tillsatt parlamentarisk nämnd,
där varje parti ges möjlighet att få en representant.
Detta skulle utgå från regeringen, och även rege-
ringen har ett ansvar för att frågorna förs ut. Det är
inte bara enskilda riksdagsmän som skall ha intresse
av att frågorna tas upp. Jag tycker att det finns åt-
skilligt mer att göra på denna punkt.
Vad gäller frågan om att lämna ut IMF:s rappor-
ter till offentligheten kan jag förstå att man har en
svår avvägning att göra, men Sverige går faktiskt i
många andra sammanhang före, Göran Persson. Vi
gör faktiskt inte som alla andra länder utan visar
med vårt exempel hur vi tycker att saker och ting
skall organiseras. Jag menar att det just på det här
området vore lämpligt att göra på det viset.
Göran Persson var osäker inför den brittiske fi-
nansministerns förslag, och beredning av det pågår.
Jag väntar med intresse på utgången av den, men
jag vill peka på att det i frågan om IDA-
påfyllningen, som Kristina Svensson tog upp, från
Världsbanksforum har framförts betydligt mer pre-
ciserade synpunkter än de som Göran Persson här i
allmänna drag redovisade. Det gäller t.ex. krav på
utvärderingar från banken utanförstående, kon-
sekvensbeskrivningar av miljöinsatser och behovet
av att gå över från storskaliga infrastruktursatsning-
ar till småskaliga projekt, satsningar på lokala nivå-
er osv. Det är min förhoppning att man tar till sig de
förslagen på Finansdepartementet vid de fortsatta
överläggningarna.
Till slut vill jag återkomma, Göran Persson, till
frågan hur man skall dra in folkrörelser och folkval-
da i Sverige i en debatt på dessa områden, så att vi
förhoppningsvis skall kunna få bättre resultat av
behandlingen i riksdagen. Då kan Sverige ha en
gedigen grund när man går ut i förhandlingar igen
och skall driva på förändringar i Världsbanken och
Världsbanksgruppen.