Fru talman! Vi har redan i dag löst problemen för de allra flesta, och vi är nog överens om att det är ungefär 1-2 procent som har behov av kassaservice i vardagen. Vi kan konstatera att de flesta löser det på ett annat sätt. Vi tycker att det är rimligt att samtliga människor här i landet har tillgång till en vettig samhällsservice oavsett om det gäller postutdelning, att kunna betala eller ta emot betalningar, att se på tv, att ha fast telefoni, bredband och så vidare. Det är nonchalant att tala om att det finns människor i marginalen som vi inte vet hur vi ska lösa detta åt, men det kommer nog marknaden att lösa, och om inte marknaden gör det ska vi lösa det ändå.
Jag blir inte särskilt imponerad. Jag vet också att siffran 200-300 miljoner finns. Det blir inte någon enormt kraftig besparing. Man har ju inte räknat med dem som marknaden ska lösa detta åt. Med min kännedom om marknaden tror jag att marknaden har tänkt ta ut någon typ av betalning någonstans. Då är frågan på vilket sätt detta blir mer kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt. Eller ska marknaden sköta detta gratis? De pengarna har man inte räknat med.
Vi pratar om upphandling och om de 180-200 orter i landet där marknaden inte ska lösa problemet. Vad kommer det att kosta för att upprätthålla den här tjänsten där marknaden ska lösa problemet? Eller ska vi ha något slags fri service utifrån marknadens perspektiv? Det brukar inte vara så det går till. Någonstans vill marknaden tjäna pengar. Ska vi redovisa hur det ska gå till?