Fru talman! I den senaste propositionen om folk-
bildningen konstaterades att folkbildningens idé i dag
är modernare än någonsin. Folkbildningens arbets-
former, både på folkhögskolor och i studieförbund,
visar att folkbildningen har en egen plats i dagens och
morgondagens samhälle.
Folkbildningens metoder går mycket bra att för-
ena med ny informationsteknik. Studiecirkelns peda-
gogik i kombination med den nya informationstekni-
ken är folkbildningens väg in i 2000-talet.
Kunskapslyftskommittén presenterade för en tid
sedan en rapport. Den visar att folkbildningen har
klarat sig bäst när det gäller att nå de minst studiemo-
tiverade och de lägst utbildade. Men det är ett faktum
att folkbildningens del av kunskapslyftet hittills har
varit blygsam. En förklaring är kommunernas an-
budsförfarande. Att nå och utbilda de lägst utbildade
och minst studiemotiverade ställer särskilda krav som
kan kosta lite extra. Kommunerna måste inse det när
de tar ställning till anbuden.
Det är nu dags att öka insatserna i kunskapslyftet
för att nå de lägst utbildade. Det innebär bl.a. satsning
på uppsökande verksamhet.
Jag vill också påminna om att riksdagen har slagit
fast att om inte folkbildningen anlitas på det sätt som
var tänkt förutsätts Kunskapskommittén agera t.ex.
när det gäller fördelning av pengar.
Folkbildningen har en central roll i kulturen. Detta
visar både de kulturpolitiska målen och folkbild-
ningspropositionen. Det är glädjande att kunna kon-
statera att folkbildningen seglar i medvind när det
gäller satsningar på kultur och estetisk verksamhet.
Det gäller inte minst föreläsningsverksamheten.
Drygt 16 miljoner deltagare och över 1 miljon med-
arbetare deltar i dag i folkbildningen.
Fru talman! Det betänkande vi behandlar i dag
gäller motioner om folkbildning från allmänna mo-
tionstiden 1998. Jag skall kommentera reservationer-
na.
Låt mig först rent allmänt säga att reservationerna
understryker det jag här har sagt, nämligen att folk-
bildningen är viktig. De flesta reservationerna handlar
om ytterligare satsningar eller nya åtaganden för
folkbildningen.
I en reservation från kristdemokraterna framhålls
folkbildningens betydelse för den lokala demokratin.
Det är lite svårt att förstå vad som är syftet med re-
servationen - även om Dan Kihlström har hållit en
lång utläggning om den. En reservation bör väl rimli-
gen innebära att man vill markera en avvikande upp-
fattning från utskottsmajoriteten. Det enda jag är lite
osäker på är hur moderaterna ser på folkbildningens
roll i demokratiarbetet liksom på folkbildningen över
huvud taget. Men övriga partier har ju samma syn
som det som uttrycks i reservationen, vilket också
framgår av betänkandet.
Kristdemokraterna och moderaterna har förenat
sig i en gemensam reservation. De anser att arbetslösa
inte skall vara en prioriterad grupp inom den folk-
bildningsverksamhet som är berättigad till statsbi-
drag. I stället bör insatser göras för att direkt hjälpa
de arbetslösa att få arbete genom att resurser tillförs
arbetsförmedlingen.
För mig handlar det om både-och. Självklart skall
vi satsa på arbetsförmedlingarna, men också folkbild-
ningen med sin breda verksamhet och sina pedago-
giska metoder har mycket att erbjuda de arbetslösa.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet slår i en reserva-
tion vakt om folkbildningens integritet. Folkbildning-
en måste enligt reservationen ha en oberoende ställ-
ning gentemot politiska och ekonomiska maktgruppe-
ringar. Folkbildningen skall vara en motkraft mot
styrd och kommersialiserad utbildning.
Det är en viktig fråga som tas upp i den reserva-
tionen, men jag tycker att vi kan konstatera att folk-
bildningen själv, inte minst Folkbildningsrådet, i dag
redan arbetar i den anda som uttrycks i den reserva-
tionen.
Vänsterpartiet föreslår i en reservation ett ökat
statligt bidrag till folkbildningen för ett "kulturlyft"
efter samma modell som kunskapslyftet. Som jag
sade tidigare är kultur och estetisk verksamhet en
central del av folkbildningens verksamhet i dag. Jag
delar reservanternas uppfattning att kulturen är ett
viktigt område i folkbildningen. Ett lyft för kultur och
bildning var ett av de sex områden som lyftes fram i
folkbildningspropositionen. Jag tycker att det är lite
fel att i dag ta ställning för ett av de sex områdena.
Internationella frågor bör enligt en reservation
integreras i alla slag av cirklar, kurser, ämnen och
arbetsområden. Återigen: Det är också en viktig och
angelägen fråga som tas upp i reservationen. Men det
är mitt bestämda intryck att folkbildningen redan i
dag uppmärksammar de internationella frågorna och
kommer att göra så även i fortsättningen. Jag vill bara
nämna den internationella verksamhet och det samar-
bete som t.ex. Ölands folkhögskola har med länderna
på andra sidan Östersjön. Men att på det sätt som
föreslås i reservationen närmast ålägga folkbildning-
en att integrera internationella frågor i all typ av verk-
samhet tror jag vore olyckligt.
En reservation tar upp de särskilda medel som har
gått till en del folkhögskolors musikutbildning. Enligt
reservationen bör regeringen försöka hitta andra for-
mer av stöd för den utbildningen eftersom Folkbild-
ningsrådet har beslutat att inte längre beräkna särskil-
da medel för folkhögskolornas musikutbildning.
Riksdagen har ju beslutat om principer för hur an-
slaget till folkbildningen skall fördelas. Det är Folk-
bildningsrådet som har fått ansvaret. Riksdagspartier-
na eller vi som enskilda ledamöter kan naturligtvis
vara missnöjda med fördelningen. Men det är viktigt
att vi bestämmer oss: Antingen har vi kvar den ord-
ning riksdagen har beslutat om med bl.a. Folkbild-
ningsrådets roll, eller också arbetar vi för att riks-
dagsbeslutet om bl.a. Folkbildningsrådet ändras.
Självklart kan vi ifrågasätta Folkbildningsrådets för-
slag och beslut. Men att gå in och rätta till de beslut
som Folkbildningsrådet har fattat men som man inte
gillar skapar en oklar beslutsordning. Folkbildningen
och dess organisationer riskerar att få en mycket
besvärlig arbetssituation.
Den folkliga dans- och musikkulturen är enligt en
reservation eftersatt på folkhögskolorna. Dessutom
saknas längre utbildningar med musik och dans från
invandrarkulturerna. Folkbildningspropositionen lyfte
fram sex viktiga områden. I det fortsatta arbetet med
de sex områdena bör självklart också det som tas upp
i reservationen uppmärksammas. Folklig dans och
musik är aktiviteter där det finns många eldsjälar. Jag
förutsätter att de kommer att driva på från sitt håll hos
folkbildningen och folkhögskolorna.
Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i betän-
kandet och avslag på samtliga reservationer.