Fru talman! Människors intresse för att förkovra
sig antingen genom teoretiska eller praktiska kunska-
per ökar ständigt.
För de medborgare som väljer att hoppa av studi-
erna i gymnasieskolan eller som av någon annan
anledning behöver fortbilda sig är det därför väldigt
viktigt att folkbildningen finns. Den finansieras, pre-
cis som har sagts tidigare i debatten, genom bidrag
från stat, landsting och kommuner.
Dessvärre har statsbidragen minskat med 26 %
sedan 1990. Landstingen och kommunerna har också
börjat stänga till penningpåsen. Det här drabbar flera
av folkhögskolorna. Samtidigt har antalet folkhög-
skolor ökat och elevantalet har ökat. Den ekvationen
går inte riktigt ihop för mig. Lyckligtvis finns det
eldsjälar som arbetar inom folkbildningen. Det är
med säkerhet anledningen till att studierna, både i
studieförbunden och på folkhögskolorna, är så fram-
gångsrika som de är.
Folkhögskolorna har ju ofta profilerat sig inom
olika områden. Väl kända är t.ex. musikfolkhögsko-
lorna. De har tidigare fått särskilda medel till musik-
undervisningen, precis som Lars Hjertén påpekade i
sitt inledningsanförande. Musikundervisningen är
väldigt dyr genom de individuella lektionerna, som
också har påpekats. Den är dyr också genom att man
många gånger måste köpa in dyrbara instrument. En
flygel kostar t.ex. en halv miljon om man vill köpa en
hederlig gammal flygel, medan en digital flygel kan
kosta 200 000 kr. Men det handlar alltså om stora
summor pengar.
Folkbildningsrådet, som ansvarar för fördelningen
av folkbildningsanslaget, har behövt skära ned ansla-
gen till folkhögskolorna på grund av de minskade
resurserna. Det är ju helt naturligt. Det har då drabbat
musikundervisningen genom att man inte har fått sina
riktade pengar.
Följden blir att folkhögskolorna med musikinrikt-
ning måste hitta andra lösningar för att kvaliteten på
musikundervisningen inte skall bli alltför försämrad.
Jag talade med en person som sitter som ordförande
vid en musikfolkhögskola och han berättade: Ja, vi
måste öka klasstorlekarna, för vi vill ju inte säga nej
till elever. Vi vill i största möjliga mån kunna ta emot
dem. Men vi ökar klasstorlekarna för att kunna be-
hålla den individuella musikundervisningen, så att
kvaliteten inte skall behöva sjunka.
Nedskärningen, som har varit märkbar i snart tio
år, innebär även svårigheter för folkhögskolornas
långsiktiga planering. Att dessutom bara veta hur
ekonomin ser ut ett år i sänder, som det gör med den
budget vi lägger här i riksdagen, gör det svårt att sätta
upp långsiktiga mål.
Regeringen bör därför finna andra former för att
ge stöd till folkhögskolornas kvalificerade musikun-
dervisning. Musik är viktig för Sverige. Tänk på att
musik är vår tredje största exportvara.
Fru talman! Centerpartiet yrkar bifall till reserva-
tion 6 under mom. 8.