Fru talman! Man måste ändå se skillnaden. Om man i allmänhet tycker att det är viktigt att belysa till exempel kvinnors roll i Sverige genom historien, eftersom kvinnor inte är normen utan undantaget även när det gäller museiverksamheten, tycker jag inte att det är något fel att man har synpunkter på om man vill ha ett kvinnomuseum eller inte.
Däremot är det helt fel om vi politiker skulle gå in och diskutera om vi tycker att Forum för levande historia ska ta upp den epoken, den företeelsen och så vidare. Det är det som jag kritiserar.
Vi har myndigheten Forum för levande historia, och jag kan inte se att det finns någon motion där det föreslås att den ska läggas ned. Det har varit en sådan diskussion tidigare. Nu finns denna myndighet, och de har ett öppet uppdrag, en öppen möjlighet att belysa vilka brott mot mänskligheten som de vill. Det är inte detta som vi diskuterar utan det är om vi här i Sveriges riksdag, utifrån politisk orientering, ska ha synpunkter på vad de ska ägna sig åt. Det är precis det som gör att vi får precis det som vi anklagar dessa diktaturer för, nämligen, som dessa forskare skriver, att man ställer historieforskningen i diktaturens tjänst. Det är precis som att vi diskuterar andra saker. Vi kan inte försvara demokratin genom att inskränka på demokratin.
Vi ska inte försöka komma till rätta med eller belysa de brott mot mänskligheten som har begåtts genom att delvis använda likartade metoder. Det är den diskussionen vi för. Men då blir det en annan diskussion om vad vårt parti kallar sig.
Upplysningsvis tror jag inte att det finns något parti i Sveriges riksdag som så självkritiskt har belyst sin egen historia som Vänsterpartiet. Vi har flera rapporter och vi har en analysgrupp, som jag för övrigt själv satt med i. Vi har sedan en lång tid, i decennier, klart skrivna partiprogram där vi belyser, tar avstånd från och kritiserar vår egen historia. Jag skulle önska att alla andra partier hade samma ödmjukhet, för det finns en del att gräva upp även hos er andra.