Fru talman! Jag tackar för svaret, som i någon mån gläder mig.
Som Vasiliki själv nämnde finns det ett problem i kultursamverkansmodellen, oavsett om man stoppar resurser där. Problemet, som har hängt med sedan tidigare, är att det kan bli lite av ett svartepetterspel om resurserna. Olika regioner prioriterar olika, och intentionen från den nationella nivån blir lidande, om det är just det perspektivet vi vill komma åt.
Sedan tror jag att det inte riktigt handlar bara om fri entré, så att säga, för behoven ser väldigt olika ut. Det kan vara en stiftelse som driver ett litet museum eller har en liten samling. Det kan vara regionala, kommunala eller i någon utsträckning privata huvudmän. Det kan handla om att man behöver klimatinsatser för förvaring, arkiv etcetera. Det kan handla om att man behöver utveckla museipedagogiken genom att vända sig till skolor, bjuda in skolor, finnas i klassrummen och så vidare. Vad jag reflekterar över är om det kanske behövs en bredare reform oavsett ändamål.