Fru talman! Jag vill börja med att gå in på den analys som gjordes av Lotta Finstorp gällande kulturskolan. Det är riktigt att den rödgröna regeringen tog initiativ till en utredning. Kulturskoleverksamheterna hade själva under lång tid efterfrågat en sådan utredning, inte minst i våra egna kommuner. Det stämmer inte att vi inte har stark tillit till våra kommunpolitiker - det är precis tvärtom. Men när de efterfrågar en utredning eller en nationell överblick över hur verkligheten ser ut är det klart att vi försöker efterleva det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Utredningen kom fram till några intressanta slutsatser: Över 40 000 barn och unga väntar på en kulturskoleplats, kompetensförsörjningsbehovet är stort och omfattande och efterfrågan är stor på utvecklad verksamhet för att nå ännu fler barn och unga. Det är också riktigt att diskussionen om bidraget inte kom att handla om huruvida man ska höja eller sänka anslag, för det fanns ett annat behov som det skulle täcka, nämligen en breddning av konstområdet, inkludering och tillgänglighet för fler grupper och en pedagogisk utveckling som väldigt många har efterfrågat.
Över 85 procent av kommunerna har ansökt om detta bidrag, som har utvecklat och utökat platserna. När då Lotta Finstorp uttrycker att det ändå inte är så kostsamt och att man inte får ut så mycket av det hör man ändå kritiken här utanför. Flera pedagoger har de senaste dagarna talat i medierna om hur många platser som måste stängas och hur betydande de här insatserna har varit.
Hur har man egentligen tänkt med detta, Lotta Finstorp? Om det ändå inte är så kostsamt, varför drar man bort 100 miljoner kronor från alla dessa verksamheter?