Fru talman! Förslaget till lag om totalförsvarsplikt
inleds med bestämmelsen att "totalförsvaret är en
angelägenhet för hela befolkningen". Personalför-
sörjningen vid totalförsvaret skall därför tryggas ge-
nom att var och en som är bosatt i Sverige är pliktig
att tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning
som hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd
tillåter från 16 års ålder t.o.m. 70 års ålder.
Skyldigheten att tjänstgöra inom totalförsvaret
regleras genom olika lagar. Inom det militära försva-
ret sker personalförsörjningen genom yrkes- och re-
servofficerare, andra anställda, värnpliktiga, hälso-
och sjukvårdstjänstepliktiga och frivilliga. Inom det
civila försvaret sker personalförsörjningen genom
dem som omfattas av allmän tjänsteplikt, civilför-
svarspliktiga, förstärkningspersonal inom kommunal
räddningstjänst, hälso- och sjukvårdspersonal, polis-
personal, beredskapspoliser, vapenfria tjänstepliktiga
samt frivilliga.
Tjänstgöringsskyldigheten blir nu gemensam för
hela totalförsvaret, och det är behovet av personal för
att lösa det militära och civila försvarets uppgifter i
krig som skall styra inskrivning och utbildning. Be-
träffande det civila försvaret är det viktigaste inte att i
förväg ange ett visst antalsmässigt behov av pliktper-
sonal, utan det centrala är att det civila försvaret får
en kvalitetshöjning genom tillförsel av yngre perso-
nal.
Tjänstgöringen skall fullgöras som värnplikt, ci-
vilplikt eller allmän tjänsteplikt. Både värnplikt och
civilplikt omfattar grundutbildning, repetitionsutbild-
ning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.
Den allmänna tjänstgöringsplikten innebär endast
tjänstgöringsskyldighet under höjd beredskap.
Fru talman! Övergången till en totalförsvarsplikt
är värdefull och har stor principiell betydelse. Inne-
börden är att totalförsvaret ses som en helhet, där
olika behov vägs mot varandra och där tillgängliga
personalresurser fördelas på ett rationellt sätt. Krig
och beredskap innebär alltid mycket stora påfrest-
ningar. Genom att utnyttja hela befolkningens kun-
skap och kompetens inom totalförsvarets alla viktiga
områden, får vi bästa möjliga förutsättningar att värna
vårt land. Direktrekryteringen till det civila försvaret
kommer att innebära en föryngring samt medföra att
statusen av det civila försvaret höjs. Totalförsvaret
förmåga grundas främst på det fredstida samhällets
resurser och dess förmåga till omställning.
Målet för inskrivning bör vara att utbilda den som
är bäst lämpad för en befattning. Enligt förslaget bör
därför alla män mönstras och alla frivilliga kvinnor
antagningsprövas. Om den totalförsvarspliktige därvid
bedöms ha förutsättningar att tjänstgöra inom totalför-
svaret bör han eller hon inskrivas. Den myndighet
som skall handha registreringen av all pliktpersonal är
Totalförsvarets pliktverk. Inskrivning är en förutsätt-
ning för att en totalförsvarspliktig skall vara skyldig
att göra värnplikt eller civilplikt.
Fru talman! Den vapenfria tjänsten föreslås inte
längre regleras som ett undantag från värnpliktstjänst-
göring utan som ett av flera tjänstgöringsalternativ.
Den som har en allvarlig personlig övertygelse om att
inte använda vapen mot någon annan skall ges rätt att
efter ansökan slippa tjänstgöring som är förenad med
vapenbruk.
Beslutet 1991 om förenklat prövningsförfarande
innebar att en ansökan skulle bifallas utan ytterligare
utredning om det inte fanns särskilda skäl för närmare
prövning av den sökandes inställning till bruk av
vapen. Enligt den statistik som utskottet tagit fram har
antalet ansökningar om vapenfri tjänst inte ändrats
nämnvärt medan antalet bifallna ansökningar ökat
från 77,9 % år 1991 till 99,7 % år 1994. Propositio-
nens förslag överensstämmer i stort med gällande
regler.
Fru talman! Det finns ingen utvidgning i lagen till
att kvinnor skall bli skyldiga att mönstra, s.k. köns-
neutral totalförsvarsplikt. Regeringen skriver i pro-
positionen att det i ett läge med krympande resurser
och där inte alla män tas ut inte finns några skäl att
utvidga pliktlagen. Dock betonas det att kvinnor bör
ha samma möjlighet som män att delta i det svenska
totalförsvaret.
Eftersom frivillighet råder finns bestämmelser om
antagningsprövning av kvinnor som vill fullgöra
värnplikt eller civilplikt samlade i en särskild lag. När
en kvinna samtycker till inskrivning för värnplikt eller
civilplikt omfattas hon av samma bestämmelser som
män. Därmed blir kvinnorna jämställda med männen i
plikthänseende, vilket stärker kvinnnornas roll i total-
försvaret.
Utskottet har dock vid behandlingen av frågan om
kvinnors tjänstgöring gjort ett tillägg. För att ta till
vara kvinnors positiva försvarsintresse skall kvinnor,
efter frivilligt åtagande, ges möjlighet att placeras i
utbildningsreserven. Detta medför också en likabe-
handling av män och kvinnor. Placeringen i utbild-
ningsreserven upphör vid utgången av det år när den
totalförsvarspliktige fyller 30 år.
Fru talman! Statsmakterna har ansett det nödvän-
digt att tillgripa straff när totalförsvarspliktiga inte
fullgör sin skyldigheter enligt rådande bestämmelser.
Brott mot totalförsvarsplikten föreslås ge böter eller
fängelse i högst ett år. Propositionen innehåller inga
förslag om nytt påföljdssystem vid totalvägran. Ut-
skottet utgår från att den pågående utredningen be-
nämnd Straffsystemkommittén kommer att ge förslag
till påföljder vid brott mot pliktlagen.
Fru talman! Med denna lag utökas möjligheterna
för medborgarna till aktiva insatser inom olika delar
av totalförsvaret. Utskottet poängterar behovet av
kvalitetsförstärkning inom vissa delar av det civila
försvaret. Totalförsvarsplikten ger oss möjlighet att
tillgodose viktiga samhällsfunktioners behov av utbil-
dad personal. Med detta yrkar jag bifall till utskottets
hemställan i betänkandet.