Herr talman! Vi kan vara alldeles överens om att
det är viktigt med fortsatt forskning. Forskningskun-
skap och översikt är också mycket viktigt. Det gäller
att bedöma den forskning som bedrivs och också se
vilka hål som kan finnas i forskningen och vad som
behöver göras.
Frågan om hur kvinnor och kvinnors sjukdomar
bemöts är intressant. Det finns, som Görel Thurdin
påpekar, ganska många exempel på att man har präg-
lats i sin manliga värld av synen på kvinnors sjukdo-
mar. Vi har tillsatt en utredning om hur kvinnor be-
möts i sjukvården, med Olivia Wigzell som utredare.
Däri kan naturligtvis också denna fråga ingå. Dock är
det fortfarande viktigt att kunna konstatera om det
faktiskt är så att män i motsvarande situation har
behandlats på ett annat sätt. Jag är för min del intres-
serad av att få reda på, ganska konkret, vari de ex-
emplen skulle kunna tänkas bestå. I så fall är det na-
turligtvis högst allvarligt.
När man, som vi, har två olika försäkringar, å ena
sidan sjukförsäkringen med förtidspensionerna och å
andra sidan arbetsskadeförsäkringen, måste man hålla
på att den vetenskapliga bedömningen skall vara det
som avgör vid sorteringen. Även om det var ett något
lägre beviskrav i arbetsskadeförsäkringen tidigare,
sker bedömningarna fortfarande i huvudsak enligt de
gamla reglerna. Jag skulle tro att det är enligt den
gamla lagen som bedömningarna har gjorts i alla de
fall som har avgjorts, eftersom det är arbetsskadefall
som har inträffat tidigare.
Naturligtvis finns det någon sorts kontinuitet i far-
ligheten, och det finns individuella skillnader mellan
hur känsliga människor är. Men det jag vill visa med
de här gränsvärdebeskrivningarna är att det ändå är
väldigt stora skillnader mellan det som man i dag kan
uppmmäta av kvicksilverexponering och det som är
gränsvärde. Man har dessutom konstaterat att det är
det dubbla gränsvärdet som är farligt. Där har man
kunnat iaktta kvicksilverförgiftning som ett resultat av
exponeringen.
Så till frågan om vad som är en stor koncentration.
Egentligen är inte ens 50 mikrogram per kubikmeter
en stor koncentration utan en ganska liten sådan. Och
jämför man det med 2,1 mikrogram per kubikmeter är
det senare trots allt en liten koncentration. Det är den
koncentration man har kunnat iaktta i den arbetsmiljö
som är tandsköterskornas.
Jag känner mig inte ett dugg tvärsäker i den här
frågan, och jag tror inte att man skall vara det. Man
skall vara öppen för att vi inte vet allt och för att ve-
tenskapen utvecklas. Det skall den göra, och det skall
vi ställa krav på att den gör, också på det här området.