Herr talman! För någon tid sedan ägnade vi i
Kulturutredningen oss åt att fundera över varför
kultur är bra. Det var inte svårt att få fram skäl för
kultur. En lista på vad kultur kan ge blir ju lång; ett
femtiotal punkter var lätt att få ihop.
En del värden kan vara viktiga för en individ, andra
för en grupp eller för samhället som helhet. Jag tror
att det är viktigt att se att kulturen har ett värde i
sig men också att den kan vara ett instrument för
att nå andra mål.
Även om olika människor alltid gör olika,
personliga värderingar verkar det finnas en nästan
total uppslutning kring att ett rikt och
välfungerande kulturliv är något eftersträvansvärt.
Forskaren Åke Daun och andra har lyft fram
människors olika behov, för vilka de i högre eller
lägre grad söker tillfredsställelse i kulturen. Det
kan vara behov av social kontakt, omväxling i
sinnesintryck, inflytande över de yttre villkor som
reglerar våra liv, överblick över och förståelse av
det omgivande samhället och behov av självkänsla.
Åke Daun menar att det, om kulturverksamheten
inte möter sådana grundläggande behov,
förmodligen inte spelar så stor roll om man
undanröjer vissa ekonomiska hinder. Men jag tror
att det är lätt att förstå att det med ekonomiska
satsningar inom kulturområdet är lättare att
uppfylla dessa grundläggande behov.
För tredje året i följd har Kulturdepartementet och
Birgit Friggebo lyckats öka satsningen på kulturen
i statens budget, där man i övrigt sparar ca 30
miljarder. Visserligen är det inte fråga om några
större belopp -- 45 miljoner i rena reformpengar --
men det är likväl en stark markering av hur
regeringen ser på kulturens betydelse.
När man har fördelat pengarna har utgångspunkten
varit att inte bara upprätthålla utan också öka
insatserna för kulturen trots de ekonomiskt
besvärliga tiderna. Kulturen skall stärkas i hela
landet, samtidigt som man slår vakt om
institutionerna. Genom att studera förändringarna
sedan föregående år kan man lätt få fram årets
speciella profil: plus för t.ex. regionala teatrar,
kammarorkestrar, barn och ungdom, konstnärer,
fria grupper och Göteborgsoperan, minus för
Riksteatern, Operan och Dramaten samt
effektivitets- och rationaliseringskrav för de statliga
myndigheterna.
Om man jämför med tidigare år kan man
konstatera att relativt få motionsyrkanden gäller
övergripande frågor inom kulturpolitiken. Detta är
helt naturligt med tanke på den omfattande
utredningsverksamhet som nu pågår i
parlamentariska former och som skall avslutas
under året. Åke Gustavsson var inne på detta.
Eftersom det i den stora kulturutredningen finns
representanter för alla partier i utskottet utom Ny
demokrati, är det ju naturligt att vi där kommer att
driva våra tidigare motionskrav. Det är därför,
tycker jag, litet märkvärdigt att både
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ändå har
reserverat sig t.ex. i fråga om de kulturpolitiska
målen i betänkandet.
Jag kan emellertid försäkra Åke Gustavsson och
Elisabeth Persson att jag inte kan tänka mig att
någon i utredningen kommer att ha något emot att
man strävar efter kulturell jämlikhet och ett
mångkulturellt perspektiv på kulturpolitiken eller
att man levandegör kulturarvet. Det gäller även
andra mål som Elisabeth Persson tog upp här. Men
det finns säkert också andra mål som vi kommer att
kunna vara överens om. Vi har ju redan startat de
diskussionerna helt enligt utredningens direktiv.
Något tillkännagivande till regeringen när det
gäller de kulturpolitiska målen tycker jag vore
direkt fel. Tror inte Åke Gustavsson och Elisabeth
Persson själva att man framgångsrikt skall kunna
driva dessa frågor i utredningen? Det är ju faktiskt
utredningen som skall lägga fram förslag till
eventuella nya kulturpolitiska mål och inte
regeringen.
Samma sak tycker jag faktiskt definitivt gäller för
vänsterns förslag om regionala kulturkonsulenter
och om att kulturrådet skall ha extra pengar för att
stimulera initiativ på kulturområdet utanför
storstäderna, vilket Elisabeth Persson i dag
berörde. Frågan hur kulturpolitiken kan
decentraliseras och eventuellt nya kulturella
centrum bildas är ju också en av utredningens
huvudfrågor. Jag tycker själv att det är ytterst
angeläget att utredningen verkligen belyser detta
och kommer med förslag i frågan. Det finns ju stora
skillnader mellan hur kulturen prioriteras i olika
delar av landet.
Kommunförbundet redovisade i slutet av förra året
en sammanställning, som visade en skillnad mellan
1 500 kr per invånare i Skinnskatteberg, som låg på
första plats, och 200 kr per invånare i Grästorp,
som låg sist. Det var även stor skillnad mellan
Göteborg och Malmö, vilka satsade ca 1 200 kr per
invånare, och Stockholm, som satsade 650 kr per
invånare, vilket också var riksgenomsnittet. Riktigt
jämförbart var det det emellertid inte, eftersom
Göteborg och Malmö också får pengar från
landstinget.
Vid de resor som Kulturutredningens ledamöter
har gjort genom hela landet har vi konstaterat att
det finns ett rikt och levande kulturliv, som man
inte alls i alla lägen kan mäta med pengar och som
framför allt har en starkt ideell prägel. Att frågorna
om kulturella centrum ingalunda är enkla tror jag
att vi alla kan konstatera efter dessa resor.
Förväntningarna här har väckts så att nästan
vartenda län och många medelstora städer vill bli
utpekade såsom nationella centrum.
Det är angeläget att ändå notera att man också i
årets budgetproposition stryker under
decentraliseringskravet och även försöker leva upp
till det i sina satsningar på t.ex. länsinstitutioner.
Det gäller länsteatrarna i Bohuslän och Kalmar,
Teater Halland samt kammarorkestrarna i
Sundsvall och Jönköping. Samerna får plus 500 000
kr, och man startar ett landsarkiv i Karlstad.
Länsstyrelsernas kulturmiljöenheter får extra
pengar. Även Göteborgsoperans 10 miljoner
kronor är ett exempel på detta.
Kulturen spelar en jätteviktig roll för hur våra liv
gestaltar sig, för vilken livskvalitet det får och för
förståelsen för andra människors sätt att leva och
tänka. Därför är det särskilt viktigt att våra barn
och ungdomar får ökade möjligheter att delta i och
uppleva kulturen i dess vidaste bemärkelse. Jag
instämmer verkligen i vad både Åke Gustavsson
och Elisabeth Persson sade. Vårt kulturintresse
grundläggs ju i hemmet och i skolan. Detta har man
också tagit upp i utredningsdirektiven. Man talar
där om att skolan är vår kanske allra viktigaste
kulturinstitution.
Jag delar den oro som har kommit till uttryck
tidigare här i dag, när vi får rapporter om att
kulturen i skolan har minskat. Det finns all
anledning för utredningen att ta detta på djupaste
allvar.
Ett faktum är också, som Kulturrådets rapport
visar, att möjligheten att uppleva kultur såsom barn
i hög utsträckning fortfarande beror på i vilken
miljö man är född. Barn och ungdom är alltså ett
prioriterat område för utredningen och måste så
vara. Men vi tycker ändå att det är angeläget att öka
stödet direkt till barn och ungdom, och därför
stöder vi regeringens förslag att ge 26 nya
grundbelopp till Kulturrådet för att användas till
projekt för just insatser för barn och ungdom.
Pengarna skall användas för att stimulera de
regionala kulturinstitutionerna men skall också
kunna användas i samarbete med fria teater- och
dansgrupper.
En annan grupp som Åke Gustavsson berörde och
som det känns angeläget att utvidga kulturlivet för
är de handikappade. Här har visserligen gjorts en
hel del under de senaste åren, men mycket återstår.
Det motiverar att denna fråga skall behandlas
grundligt i Kulturutredningen. I dagens läge finns
det ingen anledning att ge Kulturrådet ett särskilt
uppdrag, vilket Socialdemokraterna föreslår.
Regeringen har ju faktiskt visat att den tar dessa
frågor på yttersta allvar, när den föreslår att 15 nya
miljoner skall satsas för att ge handikappade ökade
möjligheter att ta del av samhällets kultur- och
informationsutbud.
Sveriges Dövas Riksförbund får tack vara de 15
miljonerna ökad möjlighet att producera videor på
teckenspråk och tillhandahålla lättläst litteratur,
ordna radiotidningsmottagare för afatiker och
dyslektiker samt utveckla hjälpmedel för
läshandikappade. Detta är faktiskt ett uttryck för
det som vi i Folkpartiet liberalerna länge har
kämpat för, nämligen en samtidig satsning på kultur
och de glömda i samhället.
Alltsedan rapporten Kulturen som
lokaliseringsfaktor publicerades 1991 har det förts
en livlig diskussion om vilken betydelse kulturen
verkligen har såsom lokaliserings- och
produktionsfaktor. Jag avslöjar väl inte för mycket
om jag säger att vi i Kulturutredningen har
diskuterat mobiliserings-, lokaliserings-,
kreativitets- och produktivitetseffekter, men någon
slutgiltig ståndpunkt har vi ännu inte kommit fram
till. Jag tycker att det är oerhört viktigt att, som
utskottet också gör, framhålla att offentliga
kultursatsningar är oersättliga utifrån helt andra
värderingar än rent ekonomiska.
Också frågan om kulturmiljöinvesteringar tas upp i
detta betänkande. Jag berör detta helt kort,
eftersom Göran Åstrand djupare skall gå in på
detta när vi kommer till
kulturmiljövårdsbetänkandet. Det är verkligen
roligt att kunna konstatera att regeringen i ROT-
beslutet nu gör en rejäl satsning på kulturmiljön.
285 miljoner kronor ger ungefär 1 500 jobb. 195
miljoner kronor går till att renovera och reparera
kulturhistoriskt värdefulla byggnader. 100-tals
projekt kan beröras. 70 miljoner kronor går till icke
statliga kulturlokaler. Pengarna skall användas till
ny- och ombyggnader av museer, teatrar och
konsertlokaler. Jag hoppas att man nu före den 1
juli skall kunna sätta spaden i jorden för det
angelägna glasmuseet i Växjö. Detta är verkligen
en rejäl satsning på det regionala kulturlivet.
På PAKS-mötet i morse -- Sällskapet
parlamentariker och kulturskapare; jag vill gärna
göra reklam för denna organisation -- berättade den
nye riksantikvarien Erik Wegraeus att man behöver
mera pengar till kulturmiljön och att man säkert
kommer att sätta spaden i jorden före den 1 juli när
det gäller de projekt som nu får pengar. Min
förhoppning är givetvis att vi skall kunna få
ytterligare pengar till kulturmiljön.
Att frågan om en nationell fond -- en svensk
stiftelse för förvaltning av värdefulla
kulturmiljöer -- övervägs inom regeringen har
utskottet tidigare uttalat sig för. Förslaget ligger
fast, även om vi har förståelse för att man kan
behöva få erfarenheter av hur Statens
fastighetsverks kulturförvaltning utfaller.
Kulturutredningen kommer att behandla också
denna fråga, och därför finns det inte anledning att
här ge regeringen någonting till känna.
Vilka planer regeringen eventuellt skulle ha --
vilket Åke Gustavsson var inne få -- får Åke
Gustavsson fråga regeringen om. Jag talar för
riksdagen.
När det gäller insatser för bild- och formkonstnärer
ökas visningsersättningen och konstnärsbidragen.
Detta kommer Rose-Marie Frebran att behandla. I
detta betänkande har Socialdemokraterna en
reservation om utställningsersättningen och vilket
ansvar de olika utställningsanordnarna skall ha.
Utskottet finner det rimligt att också här avvakta
Kulturutredningen och se hur man där behandlar
frågan.
I dessa övergripande kulturpolitiska diskussioner
tycker jag att det är viktigt att vi inte glömmer bort
det internationella perspektivet. Vi har i utskottet
varit överens om att acceptera skrivningarna i
budgetpropositionen, där man bl.a. konstaterar att
det oavsett om Sverige blir medlem av EU eller ej
finns starka skäl för ett formaliserat
kultursamarbete som omfattar hela EES-området.
Jag vill i detta sammanhang peka på två viktiga
satsningar som regeringen gör. Man ökar anslaget
för att motverka rasism och främlingsfientlighet
från 10 till 32 miljoner kronor. Man ger också
bidrag till invandrarinstitutet och museet i
Botkyrka, som utskottet har varit engagerat i.
Eftersom jag ser att Ny demokratis representant
Simon Liliedahl är här, skulle jag ändå vilja ställa
en fråga: Hur kan ni, med tanke på hur de olika
nyd-företrädarna i utskottet har agerat, försvara att
ni i dag försvagar budgeten med 16 768 000 kr, trots
att ni säger att ni i princip tycker att bidragen på
kulturområdet skall frysas, eftersom
utredningsarbetet pågår? Det står i ert särskilda
yttrande till detta betänkande.
Herr talman! Jag yrkar bifall till betänkandet om
övergripande kulturfrågor i dess helhet och avslag
på reservationerna.