Herr talman! Det hade naturligtvis varit lockande
att kasta sig in i debatten mellan Elisabeth Persson
och Charlotte Branting, men jag tror dess värre inte
att den typen av detaljexercis ger särskilt mycket.
Jag tycker att betänkandet trots sitt ringa omfång är
ett bra betänkande. Dock är det en sak som har fått
mig att gå upp i debatten. Det finns litet för mycket
av ''vänta på utredningarna''. Det finns många
frågor som man hade kunnat ta ställning till i stället
för att bara hänvisa till de fyra kulturpolitiska
utredningarna. Allt har inte med pengar och
budgetanslag att göra. Det finns många frågor som
det utan tvekan både med nuvarande ramar och
med nuvarande inriktning skulle ha kunnat fattas
beslut om.
Det är ständigt återkommande motioner angående
Röhsska respektive Etnografiska museet i
Göteborg. Anledningen till att jag gärna vill ta upp
detta är att det inte bara ligger ett nationellt intresse
och ett nationellt ansvar för att se till att
decentralisera kulturfrågorna ut över landet. Det
finns också ett nationellt ansvar för att utnyttja det
som redan finns. Här finns alltså ett antal frågor
som har varit obesvarade under många år när det
gäller ansvaret för en hel del av verksamheten ut
över landet.
Jag kan ta ett för mig ganska aktuellt exempel. Vem
är egentligen ansvarig för den marinarkeologiska
verksamheten i Sverige? Därom slåss t.o.m. olika
museer inom det här området. Det finns muntliga
överenskommelser från 30-talet som man har ett
svagt minne av innebär det ena eller det andra. När
det sedan kommer till kritan har man inte något
konkret att peka på. Här finns en mängd frågor som
borde ha kunnat klaras ut innan vi får resultatet
från utredningarna.
Vi kan inte invänta utredningarnas resultat, utan vi
måste även i nuläget vårda det kulturella arvet, det
kulturella kapital som vi har. Därför tycker jag att
det är synd att man inte har kunnat ge en liten signal
från utskottets sida till utredningarna. Sedan hade
man kunnat väga åsikterna på området mellan
utredningarna och utskottet.
Sverige är ju ett befolkningsmässigt litet land. Det
finns stora resurser som måste användas på ett
bättre sätt än vad vi gör i dag. Jag är i och för sig
övertygad om att man från utredningarnas sida
kommer att kunna peka på ett bättre och
annorlunda hanterande. Men det finns inte
anledning att invänta utredningsresultaten i alla
avseenden.
En liten kommentar till meningsutbytet mellan
Charlotte Branting och Elisabeth Persson.
Elisabeth Persson talade om att man skall kunna
skapa mer och att man skall ha fria resurser. Jag
blev litet fundersam när jag hörde att Elisabeth
Persson tyckte att vi skulle ha ytterligare
konsulenter. Låt mig säga att det inte är
administratörer som skapar kulturen. Det gör de
fria kulturskaparna.