Herr talman! Anders Åkesson nämnde både klimatfrågan och transporteffektiviteten och att det finns med i regeringens proposition, och så är det ju. Det finns ofta många fina formuleringar i propositioner från regeringen, men det som verkligen får något att hända är om det är lite mer än bara fina formuleringar. Det måste vara direkt styrande.
Jag har läst remissvaren från Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet, som har sagt att nu har vi en klimatlag, ett klimatpolitiskt ramverk och till och med ett särskilt utsläppsmål för transportsektorn. Utsläppen ska minska med minst 70 procent till 2030. Detta måste få ett genomslag i infrastrukturplaneringen. Men både Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet beklagar att de inte ser att detta på något vis har fått något genomslag i infrastrukturpropositionen. De och även forskare från KTH till exempel lyfter upp vikten av att man kanske inte kan utgå från att lagt kort ligger vad gäller storskaliga vägprojekt, som slukar enorma summor pengar och som kommer att leda till väldigt stora utsläpp. Jag ser inte ett enda vägprojekt som föreslås lyftas ut ur infrastrukturplaneringen.
Jag vill därför fråga Anders Åkesson: På vilket sätt har vårt klimatpolitiska ramverk fått ett genomslag i infrastrukturpropositionen? Jag skulle också vilja fråga varför ni inte föreslår att byggandet av höghastighetsbanorna ska lånefinansieras, så att de kan byggas snabbt och effektivt i separat ordning. Med det här förslaget kommer höghastighetsbanorna tyvärr inte att bli klara förrän om många decennier, om de ens blir det då.