Fru talman! Jag får väl börja med att påminna om hur man ställer upp en infrastrukturproposition. Det är ett ganska övergripande dokument som ger riksdagen möjlighet att besluta om en inriktning för infrastrukturplaneringen men också de ekonomiska ramarna. De ekonomiska ramarna fördelar sig på tre poster. Den första är vidmakthållande järnväg, det vill säga i princip underhåll av järnväg. Den andra är vidmakthållande väg, det vill säga i princip underhåll av väg. Den tredje är posten för utveckling.
Närmare detaljer än så anges egentligen inte. Vi vet inte exakt vilka objekt som kommer att finansieras av de här medlen, utan det är en fråga för nästa steg i infrastrukturplaneringsprocessen. Det är därför det är så viktigt att man har en regering som kan ge ett direktiv till Trafikverket om att ta fram ett planförslag som ligger i linje med det som både jag och Jens Holm vill se. Det är också väldigt viktigt att man har en regering som kan förhandla och fatta beslut om en nationell plan där vi får med de här viktiga bitarna. Det finns inte plats för den typen av detaljer i en infrastrukturproposition, utan de kommer senare.
Jag vill ändå tydliggöra att vi lyfter fram de viktiga miljö- och klimatmålen i infrastrukturpropositionen. Vi lyfter fram målen om att minska utsläppen med 70 procent till 2030 och att vi ska vara nära nettonoll till 2045 samt att detta innebär att i princip alla sektorer, inklusive transportsektorn, måste ha nått nollutsläpp.
Jag tycker också att man ska skilja på inriktningsunderlaget från Trafikverket och den proposition som nu har lagts fram av regeringen. Vi håller absolut inte med om allting som har funnits med i inriktningsunderlaget från Trafikverket, men det är också bara ett underlag. Det är ju propositionen som gäller och som vi fattar beslut om här. Vi vill satsa på järnvägen framåt.