Herr talman! För fyra fem år sedan var debatten på det här området ungefär lika hätsk, även om det då var ett annat statsråd. De som då var upprörda inser att skälen att vara upprörda är enormt mycket större nu. Då tyckte man inte att utvecklingen gick framåt tillräckligt snabbt. I dag går utvecklingen bakåt.
Man försöker att ge sken av att regeringen inte har gjort någonting som kan ha försatt landet i den här situationen därför att man inte har ändrat i lagstiftningen. Nej, det gör inte regeringen, det är riksdagen som ändrar i lagstiftningen. Men det är just det som är problemet. Regeringen ser till att smygvägen försämra för dem som är några av landets mest utsatta.
Herr talman! Jag har läst i Försäkringskassans senaste prognos för verksamheten från 2017 och framåt. På s. 31 kan man ta del av prognosen för 2017 jämfört med den senaste prognosen. I Försäkringskassans regleringsbrev för 2016 sa man: Bryt utvecklingen av antalet timmar! Se till att stoppa kostnadsökningarna när det gäller LSS! Det har haft effekt. Från en prognos till nästa prognos har kostnaderna minskat med en halv miljard, och det har man åstadkommit genom den kraftiga inbromsningen inom LSS.
Min fråga till Mikael Dahlqvist, som representerar regeringspartierna här i dag, är: Är ni inte oroade? I går hörde vi finansministern säga: Aldrig förr har så få varit beroende av samhällets stöd. Nej, därför att ni har dragit undan samhällets stöd. Är det någonting att vara stolt över eller är det någonting att oroas över?