Fru talman! Jag uppmärksammade att Per Land-
gren talade om rovdrift på människor och personal
inom sjukvården. Jag undrar om han med den beteck-
ningen menade de mörksens gärningar som under
kristdemokratisk ledning pågår i region Västra Göta-
land. Det är i så fall ett typexempel på den definition
som Per Landgren ger av vad som händer på sjuk-
vårdsområdet på de ställen där kristdemokraterna har
majoritet. Jag skulle kunna ta Region Skåne som
ytterligare ett exempel som faller väl in under Per
Landgrens beskrivning.
Fru talman! Med hänvisning till den debatt som
tidigare förts här i dag, till den just publicerade
OECD-rapporten "Economic Outlook" nr 66 och till
Industrins utredningsinstitut m.fl. prognosmakare vill
jag inledningsvis konstatera att Sveriges förhållande
till ekonomiska makter är gott.
Den tilläggsbudget 2 som vi nu har att ta ställning
till präglas också av ordning och reda samt stabilitet i
statsfinanserna. Trots den mycket kraftiga ökningen
av utgifterna för sjukpenningen kommer dessa utgif-
ter att rymmas inom utgiftstaket. Självfallet ger just
utgiftsutvecklingen av sjukpenningskostnaderna an-
ledning till både eftertanke och analys och med de
utgångspunkterna naturligtvis också åtgärder. Men att
straffa redan hårt drabbade genom sänkta ersättnings-
nivåer respektive fler karensdagar vid sjukdom, som
moderater och kristdemokrater förordar, kan det na-
turligtvis inte bli fråga om. Särskilt kristdemokrater-
nas dubbelmoral måste här än en gång uppmärksam-
mas. Ty samtidigt som kristdemokratiska politiker
åker land och rike runt iklädda den barmhärtige sama-
ritens vita mantel med predikotexten "mera resurser
till vård och omsorg" på plakaten har man i rege-
ringsställning snarast upprättat rivningsentreprenader
på sjukvårdsområdet inom t.ex. Västra Götaland och
Region Skåne.
Så vill jag göra några kommentarer till reservatio-
nerna 1 och 2. I reservation 1 yrkar Moderaterna och
Folkpartiet avslag på ökningen av anslaget till press-
stödet och kräver en avveckling av detsamma. Detta
är ju en rotstark perenn i den moderat-folkpartistiska
reservationsfloran genom åren. Logiken i förslaget är
att mångfald i media bäst befrämjas genom indraget
presstöd och färre röster i presskören. Samtidigt ef-
terlyser man som alternativ till presstödet utan närma-
re precisering "nödvändiga rationaliseringsåtgärder".
Jag skulle då vilja fråga reservanterna om dessa åt-
gärder prövats på den Moderaterna närstående tid-
ningen i Stockholmsområdet, om resultaten av even-
tuellt företagna åtgärder lett till ett minskat behov av
presstöd och slutligen varför inte den fria konkurren-
sens främsta förespråkare ökat sina ekonomiska insat-
ser i företaget; allt i syfte att slippa beroendet av kon-
kurrenssnedvridande statligt stöd.
I reservation 2 kritiserar Moderaterna, Kristdemo-
kraterna och Folkpartiet handläggningen av samar-
betet och utvecklingen inom Östersjöregionen och
yrkar avslag på regeringens förslag att reservations-
anslaget på nytt ska föras upp på statsbudgeten och
att 1 miljon kronor ska anvisas för innevarande år.
Kritiken kan mot bakgrund av faktiska förhållanden
verkligen betraktas som småskuren.
Riksdagen beslutade i tilläggsbudgeten 1995/96
om ett femårigt program: Samarbete och utveckling
inom Östersjöregionen, den s.k. Östersjömiljarden.
Finansutskottet erinrade i sitt betänkande 1995/96:15
om att detta innebar att outnyttjade medel får använ-
das längst tre år efter det att anslaget senast var upp-
fört på statsbudgeten. Om medel från anslaget behö-
ver utnyttjas även efter treårsperiodens slut, bör rege-
ringen föreslå riksdagen att på nytt föra upp anslaget
på statsbudgeten. Det är precis vad regeringen nu gör,
nämligen föreslår att anslaget förs upp på statsbud-
geten. Genom detta förfarande kommer anslaget att
på nytt vara uppfört som ett reservationsanslag på
statsbudgeten för 1999. Detta innebär i sin tur att
anslaget finns disponibelt för ändamålet under de tre
följande åren.
Regeringen har hittills beslutat om ca 700 miljo-
ner kronor, och betalningar har skett med ca 300
miljoner kronor. Det finns en hel del angelägna pro-
jekt under beredning, och eftersom projekten oftast
har en lång berednings- respektive genomförandetid
är det av yttersta vikt att de under budgetåret 1995/96
uttryckta intentionerna även fortsättningsvis eftersträ-
vas.
Dessa intentioner är bl.a. att stimulera tillväxt och
sysselsättning inom svensk livsmedelsexport och
energisystemen, stimulera ömsesidigt kunskapsutby-
te, stärka infrastruktur och samarbete för att skydda
miljön runt Östersjön, öka handeln och investeringar-
na samt att i övrigt stärka samarbetet mellan stater
och näringsliv i regionen.
Anledningen till att detta togs upp i tilläggsbud-
geten är att reservationerna vad gäller anslaget efter
den 31 december 1999 inte längre är tillgängliga.
Genom att på nytt föra upp anslaget i statsbudgeten
kan man nyttja de reservationer som finns under re-
servationsanslaget under den kommande treårsperio-
den. Det är alltså inte på något sätt en ny företeelse.
Den är väl känd, och det måste betecknas som ett
starkt utslag av ren gnällighet när man nu plötsligt tar
upp detta sedan många år tillbaka kända faktum.
Samtidigt som anslaget föreslogs tas upp på nytt
stramades budgetprocessen åt. Vi är medvetna om de
problem som är förknippade med denna verksamhet -
problem som inte är ovanliga när det gäller försöks-
verksamhet. Beredningsformerna ska innehålla mål-
formulering samt uppföljning och utvärdering.
Fru talman! Med detta yrkar jag avslag på samtli-
ga reservationer och bifall till utskottets hemställan
på samtliga punkter.