Fru talman! Jag tackar också för den information
som vi fått här i dag. Utrikesministern redogjorde
för alla hemskheter som hänt i Bosnien och för vad
som krävs för att nu försöka återuppbygga det
samhälle som krigets vansinne har raserat. Vi
hoppas alla att detta inte skall behöva bli verklighet
i andra områden, exempelvis i Kosova.
Utrikesministerns svar på Karl-Erik Svartbergs
fråga gav ju litet större klarhet vad gäller Kosova.
Men vad menar utrikesministern med ''en rimlig
lösning''? Den icke-våldslinje som de albanska
politikernas ledare och det albanska folket valt har
inte bemötts av de demokratiska västländerna på
det sätt som den är värd. Albaniens vädjande om
hjälp har klingat ganska ohört. Inte ens de albanska
ledarnas vädjanden om att desertörer skall få skydd
har hörsammats i vårt land.
Vad blir det kvar av den svenska FN-styrkan i
Makedonien? Det tar ju tid att ytterligare utöka en
svensk FN-insats, och det krävs långa
förberedelser, bl.a. nya beslut här i riksdagen.
Finns det planer i regeringen på en eventuell
utökning av de svenska insatserna?