Fru talman! Detta är ett betänkande som handlar om vindkraftsetablering och till en viss del om nationalstadsparker. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och avslag på de två reservationer som finns.
Stefan Wikéns anförande visar att det finns enighet om mycket. Jag tycker att han uttryckte det på ett relativt bra sätt.
Låt mig börja med frågan om vindkraftsetableringar, och då ska jag koncentrera mig på plan- och bygglagstiftningen. Det är mycket tillfredsställande att se att de förslag som PBL-kommittén har lagt fram på många områden omsätts i propositioner. Jag har lite svårt att förstå det särskilda yttrande som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har där de pratar om att de förväntar sig att regeringen ska öka takten. Under hela den förra mandatperioden talade vi i allianspartierna om att öka takten. Men det tillhör kanske oppositionsrollen att få säga sådana saker.
Det är lätt att hamna i en diskussion om att vindkraften särbehandlas, och det har vi hört här i dag också. Den bör ändå sättas in i energiförsörjningssituationen i stort, och där kommer vindkraften att spela en viktig och självklar roll. Vi i Folkpartiet har den utgångspunkten att all typ av energiproduktion ska kunna vara tillåten. Det viktiga är att samhället har satt upp de ramar inom vilka de ska utföras och att det finns väldigt tydliga miljökrav som man faktiskt ska uppfylla. I dagsläget, med den diskussion som har förts om klimathot och så vidare, stärks miljökraven när det gäller CO2-utsläppen. Det innebär att vindkraften får en ännu självklarare roll i sammanhanget.
Fru talman! Jag ska säga något om de förslag som finns i PBL-kommitténs betänkande och som omsätts i propositioner, som jag sade. En sak som jag tror kan bli oerhört viktig i det här sammanhanget är att man går in och ser över översiktsplaneringen. Det gäller att göra det man skriver, nämligen att samtidigt både förenkla och förstärka översiktsplaneringen. Man ska bland annat lämna över till kommunerna att själva bedöma hur samråden ska gå till. Syftet med samråden är faktiskt att skapa ett bra underlag för ett bra beslut. Kravet behöver inte vara så väldigt formellt och innebära att det ska utföras på ett visst sätt, utan man ska kunna göra det väldigt flexibelt. Diskussionen om riksintressen, som Lennart Pettersson var inne på, hör i allra högsta grad hemma i arbetet med hur man hanterar översiktplaneringen. Den frågan bereds nu i Regeringskansliet. Utskottet säger att det ska vara väl avvägt. Det får inte gå till överdrifter när det gäller samråd, men samtidigt ska alla intressenter komma till tals. I utskottstexten har vi konstaterat att så långt kan vi lägga fast det redan nu.
Fru talman! En del motioner handlar om att tillståndsprocessen för vindkraft ska förkortas. Det är naturligtvis en bra målsättning, men utskottet skriver att det inte kan vara så att vindkraften ska särbehandlas i det sammanhanget. Det här med långa processtider gäller faktiskt väldigt många verksamheter just när det gäller plan- och bygglagstiftningen. Jag tror att vi kan vara eniga om att vi ska ha den utgångspunkten att det ska vara enkla generella regler. Det är dessutom en väldigt klok utgångspunkt.
Egon Frid tog upp detta med sakägarbegreppet. Det har diskuterats i sammanhanget. Jag är lite förvånad över att just Vänsterpartiet tog upp den frågan. I andra sammanhang har man i Vänsterpartiet varit väldigt mån om att inte röra sakägarkretsen och haft en del utläggningar om den demokratiska grunden och så vidare. Frågan är om det är just på grund av att det är vindkraft som man skulle kunna ha ett annat sakägarbegrepp. Vi tycker naturligtvis inte att det kan vara rimligt. Det kan inte vara så att vindkraften har ett så stort egenvärde att man kan tumma på sakägarbegreppet på grund av det.
Det som kanske har varit det viktigaste - och det var Lennart Pettersson inne på - är att det är så långa överprövningsprocesser att hela byggnationen blir inaktuell innan man har prövat den. Den inriktningsproposition som det nu löper en motionstid på är väldigt viktig i det sammanhanget. Nu lägger regeringen fast inriktningen för samordningen mellan PBL och miljöbalken. Det arbetet rullar nu på ganska fort.
Om vi ska prata om att öka takten kan man säga att det fanns ett utredningsbetänkande från 2004 där man i princip var klar med instansordningstänkandet, men inte förrän nu, flera år senare, läggs propositionen fram. Det kan man väl tänka både det ena och det andra om.
Fru talman! Jag ska säga några ord om nationalstadsparker. Det är egentligen bara att instämma med mina allianskolleger här, Ewa Thalén Finné och Lennart Pettersson, om att grunden för en nationalstadspark måste läggas med lokal förankring. Det kan inte vara så att det är staten och riksdagen som bestämmer vare sig när det gäller nya nationalstadsparker eller skötseln av de existerande. Riksdagen lägger ju fast att det ska vara en nationalstadspark, men hela initiativet måste vara ett lokalt initiativ. Jag är nog inne på det som sades förut här, att det i mycket är en organisatorisk fråga. Det kräver att det finns ett lokalt samarbete mellan länsstyrelser, kommuner, markägare och andra intressenter för att det ska fungera. Jag tror inte att vi med ytterligare regler, moratorium och så vidare skapar någon lösning på det här problemet, utan det är ett samarbete som måste komma till stånd. Det finns en viss ovana kring detta i Sverige. Om man har en nationalstadspark som det är ett väldigt exploateringstryck kring så gäller det att man verkligen kommer till tals med varandra och lägger upp ramarna för framtiden.