Herr talman! Rubriken på detta betänkande är
Hyresrätt m.m.
Jag får hålla med om att det har varit mycket med mera hittills.
Jag vill börja med att instämma i Anti Avsans anförande och yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Detta betänkande handlar om hyresrätt och kooperativ hyresrätt. I betänkandet behandlas motioner från allmänna motionstiden där dessa ämnen har tagits upp. Då ligger naturligtvis fokus på dessa två upplåtelseformer. Men det är ändå viktigt att utgå från helheten i Folkpartiets och Alliansens bostadspolitik. Den har ända sedan 2006 handlat om att skapa långsiktiga och stabila spelregler som ger förutsättningar för byggande. Då handlar det om alla upplåtelseformer.
Enligt Folkpartiet och Alliansen är det helt fel att politisera en upplåtelseform. Man måste alltid utgå från den enskilda bostadskonsumenten. Ska den enskilda bostadskonsumenten ha en valfrihet bygger det naturligtvis på att alla typer av upplåtelseformer finns. Det är vår skyldighet att skapa förutsättningar för att man kan bygga på det sättet. Ingen upplåtelseform har alltså något politiskt egenvärde.
När det gäller hyresrätten kan vi slå fast - det verkar som om vi fastnar i den diskussionen - att den har sin givna plats, och det är en mycket viktig upplåtelseform, inte minst av de anledningar som har framförts här och som handlar om flexibilitet och rörlighet på arbetsmarknaden och så vidare.
Jag vill också passa på att säga att det som Amineh Kakabaveh säger om att regeringen på något sätt är ute efter några speciella människor är helt felaktigt. Vad regeringen är ute efter är att skapa en valfrihet för varje bostadskonsument. Vilken grupp man sedan tillhör i samhället är en helt annan historia.
Regeringen anser att hyresrätten liksom alla andra upplåtelseformer måste utvecklas. En utredning är nu på gång som ska ta reda på om det finns ytterligare som ska göras när det gäller hyresrätter för att just skapa ett regelverk, inte för att subventionera hyresrätter.
Man kan också se att det är viktigt att hålla fast vid denna politik. Ser man på det totala byggandet var det naturligtvis en svacka 2009 i finanskrisens spår. Men nu är vi tillbaka på nivåer som ligger över de nivåer som vi hade tidigare. Det finns externa skiftningar. Men det är också någonting som vi får räkna med. Det gäller att hålla fast vid dessa spelregler.
Jag skulle vilja säga något med anledning av olika typer av diskussioner kring hyressättningssystemet och ta upp det som Socialdemokraterna tar upp i reservation 1 och som inte har nämnts här tidigare i dag. Det handlar om att man vill göra ett tillkännagivande om att marknadshyror ska ut ur bilden och att det inte ska diskuteras mer.
För mig har den frågan aldrig varit inne i bilden. Mig veterligen finns det inget parti som har drivit frågan om att man vill införa rena marknadshyror i Sverige.
Folkpartiet har pläderat för friare hyressättning inom bruksvärdessystemets ram. Men vi har dock hela tiden varit mycket tydliga med att säga nej till marknadshyror och att det måste finnas skyddsregler mot oskäliga hyreshöjningar. Vi har varit överens om att till exempel lägesfaktorn ska få ett större genomslag i hyressättningen. Men det är inte detsamma som marknadshyror utan det är fortfarande inom bruksvärdessystemets ram och speglar hyresgästernas betalningsvilja för vissa saker.
Detta har genomsyrat alliansregeringens politik under denna period. När vi har reformerat hyressättningssystemet har det skett i nära samarbete med bostadsmarknadens parter. Man får premiera Hyresgästföreningen, Sabo och Fastighetsägarna för att de har samarbetat för hyresrättens bästa i detta sammanhang. Regeringen har varit en viktig part i detta, och man har skapat ett system som man faktiskt är överens om. Då kan vi bara konstatera att det är bra att den frågan är på bordet och att vi naturligtvis får se hur det fungerar och följa upp det. Jag vet att Vänsterpartiet röstade emot detta. Men övriga partier var egentligen för detta system, även om de inte riktigt medgav det den gången heller.
Det andra förslaget i tillkännagivandet i reservation 1 handlar om att man vill ta bort undantaget när det gäller skyddsregeln när en hyresgäst har medgivit att man har renoverat på ett visst sätt eller att Hyresnämnden har godkänt en åtgärd i ett hyreshus. Jag kan tycka att detta innebär att man lite skjuter över målet.
Grundregeln är att skyddsregeln finns, och den är ett nödvändigt skydd för den enskilda hyresgästen. Utgångspunkten är att man ska hindra att det blir oskäliga hyreshöjningar som slår igenom vid ett tillfälle. Detta till trots tycker jag att det måste vara helt rimligt att detta måste gälla när hyresgästen själv har godkänt åtgärden eller fått ett utslag från Hyresnämnden i förtid. Det handlar faktiskt om förutsägbarhet i detta sammanhang.
Herr talman! Jag ska gå över till reservation 8 som handlar om förvärvslagstiftningen. Den rödgröna oppositionen vill återinföra förvärvslagstiftningen. Jag kan konstatera att den upphävdes så sent som den 1 mars 2010. Det är lite drygt ett år sedan. Det kanske är lite svårt att se effekten av vad borttagandet av denna lagstiftning har skapat.
Det är också viktigt att ta fram det som också har nämnts av alla debattörer, nämligen att bostadsförvaltningen skärptes för att tillvarata hyresgästernas intressen och att det infördes ökade möjligheter att ingripa i ett tidigare skede vid bristande förvaltning. Kraven för ett förvaltningsåläggande sänktes till exempel, och nya fastighetsägare fick någon typ av prövotid. Under den första tiden av byggen hade man alltså ännu lägre trösklar för förvaltningsingripande.
Jag kan nog inte se annat än att denna typ av ingripande ändå är ett faktiskt ingripande mot ett faktiskt förhållande och betydligt mer träffsäkert än den prognos, kan man väl kalla det, som man ska göra om man ska jobba efter förvärvslagstiftningen. Vad jag minns av diskussionen om förvärvslagstiftningen handlade det mycket om en massa skräckexempel, men om man tänker till lite inser man att förvärvslagstiftningen gällde då. De hade tillkommit ändå. Det var alltså alldeles klart att effektiviteten i förvärvslagstiftningen kunde ifrågasättas.
Jag kan inte se att det har framkommit några förändringar som sammantaget ger att det skulle vara effektivare att ändra på den lagstiftning vi har i dag. Att förvärvslagstiftningen är borta och att vi har en skärpt bostadsförvaltningslag tror jag alltså är en väldigt bra kombination för hyresgästernas bästa.
Herr talman! Jag ska tala lite om den kooperativa hyresrätten. Det finns en reservation här, som naturligtvis bygger på en motion, om att man ska främja den kooperativa hyresrätten och ge ett speciellt uppdrag kring den. Jag vill upprepa att upplåtelseformen kooperativ hyresrätt säkert är jättebra för den som vill bo på det sättet. Detta val styrs dock inte politiskt, utan också det styrs av den enskilde bostadskonsumenten. Valfriheten gäller kooperativ hyresrätt likaväl som den av Alliansen införda ägarlägenheten. Det är likvärdiga villkor som valen ska vara på.
Jag vill nog påstå att det inte finns någon bristande information och kunskap om den kooperativa hyresrätten. Går man in på de söksidor som Boverket och Konsumentverket har satt upp finns det hur mycket information som helst om alla upplåtelseformer. Att man då politiskt skulle gå in och främja en typ av upplåtelseform känns väldigt främmande för mig.
Jag har en känsla av och tycker att vi har kommit ganska långt i att faktiskt skapa den typ av bostadspolitik som kan hålla över tid. Politik handlar om att skapa bra spelregler för en fungerande marknad. Det handlar inte om hur stora anslagen är. Det måste väl ändå vara den bästa politiken vi kan ha, om vi kan ha ett regelverk som inte kräver att vi ingriper med subventioner och annat. Det är nämligen mer ett tecken på att vi har regler som gör att marknaden inte fungerar.