Herr talman! Jag har två frågor till Jessica Rosencrantz. Den ena är av vilken anledning som hon inte vill använda marknadsekonomiska principer för att nå en fossilbränslefri fordonsflotta. Såväl flyg som långväga lastbilstrafik har flera gånger visat att man inte har avgifter och priser som gör att man internaliserar kostnaderna i priset för transporten. Ska man få ett effektivt transportsystem behövs det marknadsmetoder för att räkna in kostnaderna i priset.
Den andra frågan är: Hur tänker sig Jessica Rosencrantz att folk i allmänhet och mindre företag ska kunna hänga med i omställningen till fossilfri fordonsflotta? Flera av de åtgärder som ni förespråkar är bra, men vi måste också få en omställning som gör att människor som bor på landsbygden och som har svårt att ersätta bilen kan bli delaktiga i omställningen. Det gäller också åkeriföretag som kanske bara har en lastbil.
Därför undrar jag hur Jessica Rosencrantz ställer sig till kvotplikt för att man successivt fyller tanken med mer förnybart bränsle. Alla har inte råd med en elbil, och jag tror inte heller att alla åkerier har råd att köpa en ellastbil. Det är viktigt att man i de många bilar som redan finns kan ha mer förnybart i tanken när man ska tanka och inte bara behöver köpa nya fordon.