Herr talman! Klimatet står och väger på en uddspets. Det är otäckt. Vi ser mycket extrema väderhändelser, precis som flera tidigare talare så förtjänstfullt lyft fram. Det är vår tids största ödesfråga. Det är vi, den här generationen, som kan rädda våra framtida civilisationer som mänskligheten kan fortsätta att leva i.
Det är glädjande att fler och fler i båda blocken börjar förstå det akuta läget, som kräver extraordinära aktiviteter för att faktiskt nå en omställning i tid. Jag tror att det går. Det händer mycket runt om i hela världen på ställen man kanske inte hade förväntat sig. I Turkiet har markpriserna börjat påverkas av solcellsanvändningen. Saudiarabien har börjat jobba med omställningsplaner och satsa på förnybart och så vidare. Det händer saker som vi inte hade förväntat oss för några år sedan.
Detta ska vi ta till vara, men samtidigt ser vi förskjutningarna i ekosystemen som forskarna varnade om för tio år sedan när jag började jobba med klimatfrågan för Naturskyddsföreningen. Det de varnade för då börjar hända nu. Det är ett akut läge. Därför måste vi agera kraftfullt, och Sverige behöver som litet land gå före eftersom vi har en sådan potential.
Sverige som ett litet land kan påverka genom att vara en förebild. Det är viktigt att vi tar målen om en fossilfri fordonsflotta till 2030 på största allvar eftersom transportsektorn är en knäckfråga som vi måste klara att lösa.
Det är viktigt att dessa frågor kommer in i nästa infrastrukturplan i form av mål. Det har varit ett problem tidigare att Trafikverket har jobbat mot sina egna klimatmål. Det är just infrastrukturplanen som har ställt till med problem. Därför är det oerhört viktigt att alla partier tittar på nästa infrastrukturplan och faktiskt agerar för att vi ska nå klimatmålen. Det handlar om vår framtid och vilken planet vi ska lämna över till våra barn.
Det är också viktigt att vi överlag jobbar med transporteffektivitet. Det är glädjande att vi i det här betänkandet också framhåller att det behövs en transporteffektivitet. Det som sker nu i samhällsplaneringen med regionförstoring åstadkommer att folk pendlar längre, att resorna ökar. Det går tvärtemot fyrstegsstrategin att öka storleken på regionerna och arbetsmarknadsregionerna. Därför måste vi ännu mer tänka transporsmart och ännu mer tänka på tåg och kollektivtrafik. De är de mest transporteffektiva transportmedlen - för att kompensera att politiken går tvärtemot sina egna mål. Det finns inte ett riktigt helhetstänkande i botten.
Vi som jobbar med transportfrågor måste rädda situationen eftersom transporter är grundläggande för ekonomin. Om vi ska få en hållbar ekonomi måste transporterna vara hållbara.
Tekniken kommer inte att leda oss ända fram i tid. Många forskare, utredningen som togs fram under den borgerliga mandatperioden om en fossilfri fordonsflotta med flera påpekar just att det inte kommer att räcka med teknik utan att vi också behöver transporteffektivitet. Samtidigt ska vi förstås understödja ny och bra teknik så mycket som möjligt.
Det är också viktigt att tågen fortsätter att fungera och att de är tillförlitliga. Det påpekas inte minst av Näringslivets Transportråd, där de största företagen sitter med. Många företag har insett mer än många här i kammaren ibland kommer ihåg att Sverige behöver en fungerande järnväg även när det gäller gods i hela landet.
Jag är glad att vi i den rödgröna budgeten har lagt fram ökade satsningar som stärker järnvägsunderhållet. Samtidigt vill jag påminna om att det inte räcker eftersom vi behöver komma upp i ungefär 10 miljarder. Nu ligger vi runt 8-9. Det behövs någon miljard extra. Det vill jag påminna alla partier om, nämligen att om vi ska efterleva den kvalitet som efterfrågas av medborgare och företag i landet behöver järnvägen en förstärkning. Organisationen behöver också ses över. Vi behöver komma fram till en ny organisation som fungerar för järnvägen med en statlig kontroll av järnvägsunderhållet.
Vad gäller de förslag som tas upp i betänkandet kan jag lite grann hålla med den borgerliga sidan om att de inte är riktigt tillräckliga. Men vi är mycket mer ambitiösa än den borgerliga sidan har varit under många år.
Vi vågar ta fram styrmedel som faktiskt fungerar. Vi gör så att det blir morötter och lätt att göra rätt genom att lägga kostnaderna där man släpper ut, helt enligt miljöstrategin som alla i Sverige ställer sig bakom - att det är förorenaren som ska betala. Men vi behöver göra lite mer och jobba lite ambitiösare.
Därför hoppas jag att kvotplikten som omnämns i betänkandet faktiskt utreds och ses över för att komma fram till en kurva där vi kan planera utsläppsminskningarna och ha en handlingsplan som vi mäter år för år för att nå vårt viktigaste mål för vår generation och gör det med samma pricksäkerhet som vi när vi mäter ekonomin. Samma pricksäkerhet måste vi ha på klimatområdet. Då är kvotplikt ett bra styrmedel; då kan vi skruva åt vartefter vi har teknik och veta att vi når målen på ett enklare sätt. Jag tror på en kombination av skatter och kvotplikt för att nå fram.
Jag vill också framhålla att det är viktigt att infrastrukturen för alternativa drivmedel implementeras enligt EU-direktivet. Det finns ju en plan för det, men det gäller att den kommer på plats eftersom just infrastruktur för alternativa drivmedel efterfrågas av bilindustrin. Den sitter och väntar på att den infrastrukturen ska byggas ut för att våga satsa. Det är otroligt viktigt att vi i politiken lever upp till det och får det på plats så fort som möjligt.
Jag ser också fram emot bonus-malus-modellen. När den kommer vill jag gärna se att den har den styreffekt som den behöver ha. Gröna Bilister har påpekat att man behöver ta i så att säga i båda ändar för att få den hävarmseffekt som behövs och även för att gynna att industrin faktiskt satsar på de miljöbra bilarna. Här behöver man också titta på de bilar som ligger i mellanskikten och få med dem.
Det är positivt att arbetet med elvägar nu pågår. Man ska dock vara medveten om att de inte kommer att kunna ersätta järnväg på långa sträckor eller i alla delar så att man inte har för stora förväntningar på detta. Men det är viktigt att den forskningen fortgår. I dagsläget är tekniken så pass dyr att det här inte är någonting vi kan förlita oss på, men det är viktigt att vi fortsätter satsa här. Det är bra att betänkandet stöder den utvecklingen.
Vad gäller sjöfarten skulle Vänsterpartiet vilja ha en tydligare strategi, en nationell målsättning och handlingsplaner för att öka andelen förnybara drivmedel.
Här har Vänsterpartiet en reservation som jag yrkar bifall till, och det är reservation 7.
Vad gäller luftfarten och flygsektorn, som har diskuterats här tidigare, är det jättepositivt att man tittar på biobränslen inom luftfarten. Vi behöver en handlingsplan för det. Det stöder också den rödgröna sidan, vill jag säga så att ingen tror någonting annat. Däremot kan biobränslen inte ersätta en flygskatt. Vi måste jobba med både och. Vi måste också vara medvetna om att biobränslet inte räcker till hur mycket som helst.
Vi har ekosystem där ute som samspelar, som lever, som fungerar som nätverk. När klimatförändringar pressar på i ekosystemen och årstider förflyttas, då förflyttas också cyklerna hos olika arter lite olika. Det här skapar förskjutningar i ekosystemen som gör att de har svårare att samverka. Det skapar en ökad sårbarhet hos ekosystemen just nu när vi har klimatförändringar, hög exploatering och en infrastruktur som fragmenterar naturen och landskapet väldigt hårt.
Här är det viktigt att vi ser naturen vi lever av, att vi tydligt ser den gren vi sitter på. Det är många kulturer före oss som har fått lära sig det här den hårda vågen, precis som vi håller på att göra. När man studerar gamla kulturer, som har levt mycket längre än vår civilisation, kan man se att de i sina myter har lagt in stark begränsning av exploatering. De har lagt de allra strängaste straffen på att jaga på de områden där den art de överlever av till exempel har sin barnkammare. Det här har man studerat hos till exempel aboriginer och en rad andra kulturer. Det här är för att vi människor har en tendens att överexploatera. Precis som barn som får för mycket godis äter vi gärna för mycket.
Därför behöver vi lägga in gränser för exploatering. Vi kan till exempel inte ta ut för mycket av skogen. Vi behöver balansera så att biobränslena räcker både till det de ska göra inom den övriga transportsektorn och till att ersätta plaster, bygga hus och så vidare. Vi måste tänka klokt, och då kan vi inte ha en flygstrategi som bara bygger på biobränslen. Vi behöver också se över andra former av biobränslen och titta på till exempel odling av alger och så vidare. Det är ett gediget arbete vi har framför oss, men det är bra att alla partier inser vikten av det.
Vad gäller pumplagen är det positivt att betänkandet tar upp att den har setts över för att inte glesbygden ska drabbas. Det ska inte vara för tung administration för mackarna att tillhandahålla drivmedel på landsbygden. Samtidigt måste vi se till att det förnybara byggs ut just på landsbygden eftersom vi kommer att bli tvungna att lämna det fossila. Till och med Saudiarabien har insett det. Då måste vi också jobba effektivt för att se till att det finns infrastruktur för förnybart på landsbygden. Vi behöver jobba med både och. Men det är positivt att vi samtidigt ser över administrationen så att vi inte stänger tankningsställen och gör så att man behöver köra längre för att tanka på landsbygden.