Fru talman! Jag funderar på en sak som jag hade tänkt ta upp i en replik, men jag tar den redan nu. Det gäller kravet från S och V på att Skatteverket ska begära in kvitton innan de betalar ut skattereduktionen för HUS-tjänster.
Jag tycker att det kan vara intressant att ha klart för sig hur många kvitton som Skatteverket ska kontrollera innan de betalar ut reduktionen. Det är ungefär 980 000 personer som har köpt ROT-tjänster under förra året. När det gäller RUT-tjänster är det ungefär 500 000 personer som har fått skattereduktion. Totalt talar vi om att Skatteverket skulle ägna sig åt att kontrollera ungefär en och en halv miljon kvitton innan de betalar ut skattereduktionen trots att de själva på Skatteverket tycker att de har ganska bra kontroll över detta i sin direktkontakt med utförarna av tjänsterna.
Under tiden jag pratar kan ni fundera lite på vad den kontrollen skulle betyda för Skatteverkets arbete.
Fru talman! Det här motionsbetänkandet innehåller tio reservationer och två särskilda yttranden, och man bör särskilt lägga märke till att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern inte i ett enda fall har kunnat komma överens och skriva ihop sig om en gemensam reservation. Så även om reservationerna är hyggligt många finns det ingen dramatik i så måtto att ett politiskt block står mot ett annat.
Men det betyder inte alls att dagens debatt är ointressant - tvärtom. Jag är tacksam för att alliansmajoriteten på här sättet ges tillfälle att än en gång redovisa för kammaren dels vad regeringen har gjort och gör mer övergripande för att stärka rättssäkerheten i det svenska skatteförfarandet, dels vad regeringen planerar och redan har genomfört i form av ytterligare kontrollåtgärder mot skattefusk och svartjobb.
Fru talman! Jag börjar med rättssäkerheten. En omdiskuterad rättssäkerhetsfråga gäller skattetilläggen och rätten att inte bli straffad två gånger för samma brott enligt artikel 4.1 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.
En färsk dom från EU-domstolen med adress till Haparanda tingsrätt har av några juristprofessorer tolkats så att det svenska systemet med dubbla sanktioner strider mot konventionen och EU:s egen rättighetsstadga. Denna fråga och en hel del andra frågor med bäring på rättssäkerheten, till exempel bestämmelserna om tredjemansrevision och ersättning till part för kostnader för ombud, biträde och utredning i skattemål, är sedan förra året föremål för utredning. Och som ett enigt utskott inskärpte när skatteförfarandelagen beslutades 2011 ska utredningen arbeta skyndsamt och enligt direktiven redovisa sitt uppdrag senast i september i höst.
I sammanhanget vill jag också påminna om att regeringen i årets budgetproposition aviserar fler rättssäkerhetsförstärkningar på skatteområdet. En utredning ska se över och analysera hur skattskyldiga snabbare ska kunna få bindande förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Det säger sig självt att en möjlighet att snabbare få ett definitivt besked om skatten ökar förutsebarheten och stärker rättssäkerheten samtidigt som företag och enskilda slipper tidskrävande och dyra skatteprocesser.
Regeringen ska också ge Skatteverket tre särskilda uppdrag att stärka rättssäkerheten. Verket ska bland annat kartlägga sin egen processföring, detta för att öka enhetligheten och rättssäkerheten. Det är mycket bra.
Sedan har vi eländet med de långa handläggningstiderna. Hur kapar vi dem för att på så sätt stärka rättssäkerheten i skattemål? Det ska regeringen utreda.
En annan viktig sak för regeringen blir att analysera behovet av specialisering i skatteprocessen. Skulle man komma fram till att mer specialisering behövs, ja, ska i så fall skattemålen hänvisas till vissa förvaltningsdomstolar som blir ett slags specialiserade skattedomstolar? Också den frågan ska en utredning undersöka och lämna besked om.
Fru talman! Övergår vi så till oppositionens motioner kan vi först konstatera att S, V och MP genomgående yrkar att regeringen ska ta initiativ, vidta åtgärder och införa lagstiftning som antingen är genomförd eller på gång - ja, när man inte för omväxlings skull yrkar att utredningsförslag ska fullföljas trots att remissinstanserna haft grava invändningar.
Låt mig ge några exempel. I reservation 1 ondgör sig S och MP i uppskruvat tonläge över att skatteparadisen, banksekretess och hemlighetsmakeri möjliggör kapitalflykt. Och man kräver att Sverige, regeringen, ska sätta stopp för detta.
Det är självklart, men notera då också att mellan 2006 och 2012 har över 40 länder som OECD klassat som skatteparadis uppdaterat eller tecknat nya informationsutbytesavtal med Sverige, med regeringen.
Senast för ett par veckor sedan, när skatteutskottet var på utskottsresa till Danmark, godkände riksdagen ytterligare informationsutbytesavtal mellan Sverige och en handfull länder, bland annat Antigua, Panama och Seychellerna.
Som framgår av det betänkande som vi debatterar i kväll kommer regeringen att ingå informationsutbytesavtal med ytterligare skatteparadis innan 2013 är slut.
Våra stora morgontidningar har i dagarna inte missat att uppmärksamma den här glada nyheten, att allt fler svenskar som tidigare gömde pengar i skatteparadis har börjat flytta hem sina pengar. Jag talar här om miljardbelopp som nu återförs till Sverige genom möjligheten att göra frivillig rättelse. Lägg till det närmare miljarden i inflöde till skattekassan tack vare skatteavtal och ingångna informationsutbytesavtal.
Fru talman! Jag vill säga att vissa av riksdagens ledamöter har större anledning än andra att fråga sig varför dessa gigantiska belopp från allra första början fördes ut ur landet.
En ny nordisk elitstyrka håller på att byggas upp i jakten på de internationella skattesmitarna. Ja, Sverige är med här, i allra högsta grad.
På sin plats är också att påminna kammaren om att Miljöpartiet strax före jul gjorde vad de kunde för att lägga krokben för regeringens lagförslag om ömsesidig handräckning mot skatteflykt och andra skattebrott inom EU.
För Sverige och övriga medlemsstater innebär det här EU-direktivet, som alltså trädde i kraft i Sverige vid årsskiftet, ett mer långtgående och fördjupat samarbete när det gäller hur man bistår varandra med utredningar och informationsutbyte på skatteområdet.
Sedan årsskiftet räcker det inte längre att en medlemsstat hänvisar till att upplysningar finns på en bank eller liknande. Man måste hjälpa till aktivt. Det är goda nyheter för Sverige som S och MP helt har missat i sin reservation.
I reservation 2 slår Vänsterpartiet in samma öppna dörrar som S och MP, fast i egen ordning, plus ytterligare en öppen dörr. För V kan inte tåla att regeringen i årets regleringsbrev till Skatteverket ger verket i uppdrag att senast den 31 december i år redovisa en förnyad skattefelskarta, närmare bestämt skattefelets förändring mellan 2007 och 2012.
Jag vill här säga, fru talman, till Anders Karlsson att skattefelet inte är detsamma som enbart skattefusk. Skattefelet innehåller också fel och försummelser som inte är brottsliga.
Hur som helst - Skatteverket ska uppskatta hur stort skattefelet är genom att räkna fram skillnaden mellan den skatt som borde ha betalats på ett år om alla skattebetalare hade gjort rätt för sig och den skatt som faktiskt betalats in.
Men Vänsterpartiet värnar om sin kverulantiska profil och yrkar därför att Skatteverket ska göra regelbundna uppdateringar av skattefelskartan. Det yrkandet är en tom gest som knappast imponerar ens på partikamraterna.
Fru talman! Som svar på skatteutskottets framställan i fjol om en skyndsam utvärdering av effekterna av det förändrade näringsbegreppet, som infördes 2009 i syfte att underlätta för fler att få F-skatt, aviserar regeringen i årets budgetproposition en utvärdering av det förändrade begreppet. På det svarar S, V och MP i ett särskilt yttrande: Vi utgår från att utvärderingen nu påskyndas.
Och det säger man utan att ha en rimlig susning om hur snabbt arbetet för närvarande bedrivs.
I var sin reservation upprepar Socialdemokraterna och Vänstern att regeringen snarast måste återkomma med förslag om personalliggare i byggbranschen. Javisst, regeringen beslutade i januari om att på nytt utreda hur ett rättssäkert och effektivt kontrollsystem för byggbranschen kan utformas. Anledningen till beslutet var att arbetet måste göras om eftersom det ursprungliga förslaget totalt underkändes av remissinstanserna. Även här slår oppositionspartierna gladeligen in en öppen dörr.
Regeringen har meddelat riksdagen att en proposition om förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen, det vill säga torg- och marknadshandeln, kommer att lämnas den 26 mars. Likafullt kräver Vänsterpartiet att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om kassaregister för torg- och marknadshandel. Man börjar känna igen mönstret.
S och V ojar sig också över att ingenting har hänt under regeringens tid när det gäller skattefusk i taxibranschen, precis som om partierna inte vet att regeringen tillsatte en utredning förra sommaren som skulle ha lämnat förslag till skärpta redovisningskrav för just taxinäringen den 1 mars. Nu blir det i stället den 15 mars, det vill säga på fredag.
Fru talman! Mellan 2006 och 2012 har den befolkningsandel som tar avstånd från skattefusk ökat från 51 procent till 74 procent. Den andel som känner någon som anlitar svart arbetskraft har minskat från 38 till 24 procent. Samtidigt har de svenskar som tycker illa om skattesystemet minskat i takt med ett ökat förtroende för Skatteverkets förmåga att upptäcka skattefusk. Medborgarnas vilja att betala skatt har ökat samtidigt som skatteundandragandet har minskat.
Det är ingen slump att skattemoralen ökar, för bakom den ökade skattemoralen ligger ett mångårigt metodiskt arbete av den borgerliga regeringen. En förklaring till den positiva attitydförändringen är naturligtvis att det har blivit svårare att fuska och att det har uppstått en större risk för att åka fast. Men en annan viktig förklaring är införandet av RUT- och ROT-avdragen, som har bidragit till att pressa tillbaka svartarbetet. Det säger i alla fall Skatteverkets generaldirektör, som också lyfter fram krisen i Grekland och regeringens informationsutbytesavtal med före detta skatteparadis som möjliga förklaringar.
Grunden för skattesystemets legitimitet är att skatter och avgifter ligger på en nivå som uppfattas som rimlig och rättvis av medborgarna liksom att det inte ska löna sig att skattefuska och begå brott. Den här utvecklingen, fru talman, måste fortsätta.
Jag yrkar här bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande nr 20 och avslag på reservationerna.
(Applåder)