Herr talman! För Miljöpartiet är ett rikt och mång-
fasetterat kulturliv nyckeln till mänsklig livskraft.
Kultur är något som inte bara den vuxne utan också
det lilla barnet har rätt till. Barn och ungdomar for-
mas utifrån vad samhället anser vara viktigt, och
därför vill vi att samhället klart och tydligt visar att
kultur i alla dess former är något som samhället prio-
riterar.
Men kultur är inte bara en kraft i sig. Kultur kan
också fungera som en motkraft. Inte minst är kultur
den motvikt som behövs i en tid när så mycket kretsar
kring det materiella: arbetsliv, karriär och ekonomi.
Möjligheten att leva ett rikt och aktivt kulturliv, oav-
sett om du låter dig fyllas av intryck genom att se en
teateruppsättning eller om du själv står för ett uttryck
genom att kanske sjunga i kör, ger dig som människa
den energi som behövs för att vardagen inte ska redu-
ceras till ett flöde av måsten.
Kulturens roll som helande kraft kan inte nog un-
derstrykas. Genom det kulturella uttrycket stärker vi
varandra och kan därmed stå bättre rustade i livets
olika prövningar.
Miljöpartiet eftersträvar alltid en helhetssyn, och
vi ser därför satsningar på kultur som förebyggande
investeringar för att t.ex. motverka såväl social ut-
slagning som medicinska problem. Det florerar i
Sverige en utmattningsdepression och stress i dag.
Efter att ha deltagit i Nordiska rådets möte, där vi
jämförde de nordiska länderna med varandra, vill jag
säga att vi är unika i Norden. Vi toppar ligan när det
gäller att jobba mycket. Vi stressar sönder oss själva.
Det kan också ha att göra med våra självbilder. Det
tål att fundera på.
Det är alltså oerhört angeläget att samhället stär-
ker och lyfter fram andra värden i livet. Hela männi-
skan behöver ges utrymme att utvecklas, och varje
människas skaparlust behöver få möjlighet att komma
till uttryck. Därför anser vi i Miljöpartiet att det åvilar
den offentliga sektorn - kommun, landsting och stat -
att ta ansvar för att alla har tillgång till kultur, oavsett
ålder, ekonomi, utbildningsnivå eller bostadsort i
landet.
Statens kulturråd förmedlar en stor del av resur-
serna för att många ska kunna verka som konstnärer
och kulturarbetare. Kulturrådet har också många
uppföljnings- och utvärderingsuppdrag, vilket är
viktigt, men dessa uppdrag får inte stjäla resurser från
den egentliga kulturella verksamheten. I takt med att
Statens kulturråd får nya uppdrag måste det självklart
också få ekonomiska förstärkningar.
Vi ifrågasätter de stora ekonomiska skillnaderna
mellan Kulturrådets anslag och de anslag som bevil-
jas till mer temporära kulturprojekt vilka fördelas av
Framtidens kultur. Vi anser att det behövs en bättre
fördelning mellan stöd till långsiktigt hållbar verk-
samhet och till mer temporär verksamhet.
Att bidrag i dag i stort sett endast kan ges till in-
stitutioner, föreningar och grupper kan i vissa fall
vara ett hinder för nya idéer att utvecklas och för-
verkligas. Ja, det är inte bara ett hinder, utan det kan
t.o.m. förhindra idéer. Vi menar därför att även en-
skilda projekt ska vara berättigade till bidrag om
ansökan i övrigt fyller de villkor som samhället stäl-
ler. Jag yrkar bifall till reservation 5 under punkt 5.
Ana Maria Narti pratade om att vi bara stod i
början av det som ligger framför oss. Jag kan ge ett
konkret förslag så får vi se om Folkpartiet nappar på
det. Från Miljöpartiets sida kan vi mycket väl tänka
oss att Kulturrådet får disponera 100 miljoner mer. Vi
kan också tänka oss att minska detaljregleringarna
inom Kulturrådets olika arbetsområden till förmån för
arbete utifrån de av riksdagen fastställda kulturpoli-
tiska målen. Det är alltså fråga om en väsentligt högre
summa och mindre detaljreglering. Vad säger Folk-
partiet om det?
När det gäller kultursponsring har vår ordförande i
utskottet redan sagt väldigt mycket. Från Miljöparti-
ets sida vill vi, eftersom vi länge har kämpat för den
här frågan, att kultursponsringen ska få samma villkor
som idrottssponsringen.
Debatten om kultursponsring hölls i riksdagen
förra veckan då ett enigt utskott bl.a. sade att skillna-
derna mellan idrottssponsring och kultursponsring
ska planas ut eftersom de är irrelevanta. Vi är från
Miljöpartiets sida väldigt glada för detta. Det gäller i
synnerhet mig som är ledamot i kulturutskottet.
Vi hoppas att man snart kommer tillbaka med för-
slag till en ny lagtext med förtydliganden. Vid en
jämförelse mellan de svenska bestämmelserna för
kultursponsring och de som gäller t.ex. i Danmark,
Storbritannien, Tyskland och Frankrike ser vi att
dessa länder inte har de krav på koppling mellan
sponsorns och mottagarens verksamhet som vi har i
Sverige. Dessa krav har gjort att kultursponsring
missgynnas i förhållande till andra typer av spons-
ring.
Herr talman! Jag vill också säga något om ama-
törkulturens organisationer. Vi har äntligen gett en
återställare till själva förbundet som av någon out-
grundlig anledning under flera år varit utan bidrag.
Det var ju känt att Riksteatern skulle dra in sitt bi-
drag, och då måste det finnas någon som fyller på -
vilket nu finns. Det är vi glada för. Men själva verk-
samheten behöver också ha ett stöd av samhället. Det
handlar om en fantastisk verksamhet med 38 000
medlemmar i amatörteatrarnas förening.
Jag var i Fagersta, amatörteaterförbundets vagga,
häromveckan, och det är fantastiskt att kunna följa
deras historiska verksamhet och se att den fungerar
fullt ut även i dag. Den förändras självklart när tider-
na förändras, men den fungerar väldigt bra. Därför
vill vi från Miljöpartiets sida att regeringen undersö-
ker hur ett framtida stöd till både organisationen och
verksamheten ska kunna se ut. Med det vill jag yrka
bifall till reservation 15 under punkt 22.
Jag vill också kort säga några ord om Svenska in-
stitutet. Svenska institutet gör en stor och behjärtans-
värd insats för att internationellt sprida kunskap om
och känslan av vad svensk kultur innebär. Vi tycker
att vi behöver stärka institutets ställning för att det
ska kunna fortsätta att utveckla detta arbete.
När det gäller Svensk-isländska samarbetsfonden
tror jag att alla partier har motionerat om att fondens
avkastning behöver ökas för att det svensk-isländska
samarbetet ska kunna fortgå. Med tanke på att det
nordiska samarbetet betyder mycket, och att fonden
har goda kulturella kontakter med den västnordiska
kulturen, är det rimligt att man också ger dem de
förutsättningar som de behöver för att först och
främst kunna finnas kvar och fortsätta att utveckla sin
verksamhet.
Sedan har vi den märkliga situation som också
Charlotta Bjälkebring var inne på, nämligen genus-
förhållandena inom kulturlivet. Kvinnor njuter kultur
- män producerar kultur. Varför skulle kulturen vara
undanhållen den patriarkala struktur som vi alla i det
västerländska samhället lever i? Vi menar att man
måste gå in och göra riktade insatser. Vi kan inte bara
vänta på att strukturen ska ändras av sig själv.
Jag vill också säga några ord om ett samiskt kul-
turcentrum i Stockholm. Vi tycker att samernas egna
analyser av den samiska kulturens förutsättningar och
utvecklingsmöjligheter måste vara en utgångspunkt i
det svensk-samiska kultursamarbetet. Stockholms
sameförening, som är en av de största sameförening-
arna, arbetar i dag för att etablera ett samiskt kultur-
centrum i huvudstaden. Jag anser att det borde tas ett
initiativ så att Stockholms stad och Stockholms län
tillsammans med de berörda samiska organisationer-
na skulle kunna inrätta ett kulturcentrum i Stockholm.