Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservation 3 under mom. 1. Vi har den reservationen
tillsammans med Vänsterpartiet, och den baserar sig
på en miljöpartimotion.
Vi har sett bilder i TV från Sudan de senaste
veckorna på hur människor svälter. Jag tycker att
bilderna från Sudan på ett ganska hemskt sätt visar
situationen på livsmedelssidan i världen i dag. Samti-
digt som människor svälter i Sudan och samtidigt
som man diskuterar hur man ska få in hjälpsändning-
ar till detta folk exporterar landet livsmedel. Man
exporterar mycket livsmedel. Det här visar på para-
doxen i fördelningen av livsmedel t.o.m. inom ett så
snävt område som inom ett lands gränser. Det visar
också att en export av varor, i det här fallet livsmedel,
inte alls nödvändigtvis kommer alla människor i
landet till del. Det finns naturligtvis många som skor
sig på detta och tjänar mycket pengar på livsmedel-
sexporten från Sudan. Men samtidigt svälter folk
ihjäl. Det är en stor svältkatastrof.
Det här visar livsmedelsproduktionen och fördel-
ningen av livsmedel i världen inte är så enkla frågor.
Vi måste inte bara titta globalt utan också lokalt. Vi
måste också fundera på hur hela jorden ska kunna
leva på den matproduktion som faktiskt är begränsad
på jorden. Den odlingsbara jorden minskar för närva-
rande. Det finns jord som tidigare har gått att odla
som försaltas. Det finns alltså jord som det tidigare
gick att odla på, men som det inte går på längre.
Vi börjar också få en allt större brist på vatten.
Det är en bristvara som har tagits upp i många olika
sammanhang, även inom FN. I dag räknar man med
att vatten kommer att vara det som skapar konflikter
mellan människor i framtiden. Tillgången på vatten
kommer kanske t.o.m. att orsaka krig. Det finns
många floder som i dag inte når havet periodvis där-
för att de utnyttjas så hårt, bl.a. för livsmedelspro-
duktion.
Vi kan också konstatera att dagens kemikaliserade
jordbruk inte är ekologiskt långsiktigt hållbart. Det är
också mycket oroande att många länder, t.ex. Sudan,
har två typer av jordbruk. Det ena, som vi kallar för
modernt, är kemikaliserat, och där kommer miljön till
skada. Det andra bedrivs med ganska gammaldags
metoder, och då ofta av kvinnor. Det är ett jordbruk
som, på grund av ekonomiska och sociala situationer,
inte utvecklas speciellt mycket. Det är mycket svårt
för de här små bönderna att få lån och utveckla sitt
lantbruk.
Samtidigt kan vi se hur livsmedelsdistributionen i
världen hamnar i allt färre händer. Många multinatio-
nella företag knyter upp fattiga bönder och använder
sig ibland av ett väldigt fult sätt att skapa priser. Man
bestrålar livsmedlet för att kunna lagra det och få ut
det när det passar sig bäst. Man dumpar priser för att
se till att konkurrenter eller bönder som man inte
handlar med inte ska kunna klara sig.
Det är många frågor som måste belysas när vi tit-
tar på WTO. Det är mycket större än en eventuell
svensk ryggsäck.
Livsmedelsproduktionen som den förekommer i
många u-länder dödar faktiskt människor i dag.
Vi har i EU-nämnden haft många diskussioner om
banandirektiv. I dag bedrivs bananodling i många
länder med så giftiga metoder att människor dör av
det. Det här innebär att det finns en klar koppling
mellan livsmedelsproduktion, handel och miljö.
I många fall där man har skapat miljöavtal finns
det en risk för att handelsavtalen gör att miljöavtalen
inte kan följas längre. Det är alltså viktigt att vi också
sätter in miljön i ett sammanhang när det gäller WTO
och handel.
Vi i Miljöpartiet menar att en liberalisering av
handeln med jordbruksprodukter inte får bli ett själv-
ändamål. Vi måste se vad det leder till och hur det ska
styras för att det inte ska få konsekvenser som vi inte
vill ha. Vi menar att ett hållbart jordbruk måste ta
hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska
aspekter och att sådana måste finnas med hela tiden i
den diskussion vi för.
Jordbrukets multifunktionalitet har det talats om
här. Jordbruket måste finnas kvar för att bevara natur-
resurser, för att bevara ett kulturlandskap, för att
skapa en landsbygdsutveckling och för att vi ska ha
en hög livsmedelssäkerhet.
Det här är viktiga frågor som inte får försvinna
när vi diskuterar frihandel. Det är faktiskt annorlunda
att producera mat än att producera andra industriva-
ror. Livsmedel är just precis det som sägs, det är
medel vi behöver för att kunna leva.
Reservation 5 står vi naturligtvis också bakom,
men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka
bifall till reservation 3.