Fru talman! Tomas Högström ställde våren
2001 en fråga till mig om vilka åtgärder
jag avser vidta för att skattemedel inte
används i strid med de intentioner som de
är avsedda för. Det ändamål som åsyftas är
Ungdomsriksdagen 2001 och ett av dess
utskott som hade fått benämningen Gatstenar
& Sammanträden - Två sätt att påverka
Europa. Jag svarade Tomas Högström i våras
att jag inte ämnar vidta några åtgärder mot
att Ungdomsriksdagen fått använda
skattemedel, eftersom det uttalade målet
för Ungdomsriksdagen är att stimulera
ungdomars demokratiska engagemang.
Per Unckel har nu frågat mig om jag
alltjämt har samma uppfattning i fråga om
statligt stöd till Ungdomsriksdagen mot
bakgrund av det som hände i Göteborg i
samband med EU-toppmötet och vilka åtgärder
jag avser vidta för att säkra att
skattemedel inte används för
antidemokratisk verksamhet.
Det kan tyckas märkligt att två frågor
ställts till mig som helt utgår från enbart
titeln på ett av Ungdomsriksdagens elva
utskott. Det verkar inte som om någon av
frågeställarna har brytt sig om att ta reda
på vare sig syftet med utskottets arbete
eller resultatet av detta arbete.
Det är så långt från sanningen som man
kan komma att som Per Unckel påstå att
"staten har varit med och finansierat de
mötesplatser där förståelse och acceptans
för våld och vandalism som politiska
metoder odlats". Det är en befängd idé att
Ungdomsriksdagen skulle ha uppmuntrat till
våldsamma aktioner av det slag som förekom
vid EU-toppmötet i Göteborg. Tvärtom är
Ungdomsriksdagen ett uttalat demokratiskt
forum som arbetar för att stärka ungdomars
kunskaper om demokrati och möjligheter till
inflytande. Att utveckla ungdomars
möjligheter och kunskaper i demokratins
arbetsformer utgör basen för att förhindra
att händelser av den typ som inträffade i
Göteborg blir vanligare och ökar i
omfattning.
Ungdomsriksdagen är ett partipolitiskt
obundet projekt som syftar till att öka
ungdomars inflytande i samhället genom att
skapa en mötesplats där aktuella frågor
behandlas utifrån ett ungdomsperspektiv och
utan krav på partipolitiskt
ställningstagande. Målet är att alla ska
återvända hem fulla med nya idéer och
inspiration och peppade att engagera sig
lokalt med något viktigt och intressant.
Ungdomsriksdagen fungerar som ett av många
viktiga alternativ till de traditionella
formerna för deltagande i samhällslivet.
Ungdomsriksdagen har hittills hållits
vartannat år och kommer fr.o.m. i år att
anordnas varje år. Projektet finansieras
genom bidrag från Ungdomsstyrelsen och
Integrationsverket, avgifter från
deltagande ungdomar och stöd av
värdkommunen samt en viss sponsring.
Till Ungdomsriksdagen kommer ca 1 000
ungdomar från hela Sverige.
Ungdomsriksdagen vänder sig till ungdomar i
åldern 13-20 år. De flesta deltagarna är i
åldern 15-16 år. De fyra dagarna som
Ungdomsriksdagen pågår består av arbete i
ett antal olika utskott, men också av ett
program med seminarier, möten för
ungdomsråd och kvällsarrangemang. Den
viktigaste delen är det arbete som sker i
utskotten. Resultatet av arbetet
sammanställs i en rapport som skickas till
berörda beslutsfattare i landet.
Jag anser att projekt av olika slag som
syftar till att öka ungdomars engagemang
och kunskaper i demokratifrågor är
angelägna och bör stödjas med skattemedel.
Det är just en sådan utveckling av de
demokratiska möjligheterna till inflytande
som kan förhindra våldsamma
utomparlamentariska aktioner av det slag
som Per Unckel avser i sin interpellation.