Fru talman! Vi kan börja med Brevutredningen. För det första har vi vidmakthållit bidragsprocenten. För det andra har vi i praktiken löst frågan om hur vi ska hantera pumpanläggningar. Det är flera saker kvar att hantera i Brevutredningen, men jag tror att både Rådhström och jag är ganska nöjda med att inte hela utredningens förslag genomfördes. Det fanns en hel del tokigheter i den utredningen. Men som sagt: Jag ska inte föregripa den transportpolitiska propositionen.
Jag ska kommentera infrastrukturpropositionen, den övergivna infrastrukturpropositionen, som Rådhström säger. Den är inte på något sätt övergiven. Däremot har vi lite olika utgångspunkter.
Som regeringsparti lever man ju i verkligheten. Varje budget måste till exempel balanseras med faktiska, riktiga inkomster. Det är inte så lätt i regeringsställning att finansiera ökade utgifter med skattesänkningar. Inte heller är vi socialdemokrater beredda att finansiera ökade vägsatsningar med försämrade sjukersättningar, försämrad a-kasseersättning och liknande åtgärder, utan vi ska klara det här inom de ramar som finns.
Det finns naturligtvis en tredje väg, och den har ju provats väldigt intensivt på den tiden då ni hade regeringsmakten. Då lånade man till hela klabbet, så att säga. Det är heller ingen väg som vi vill gå. Man kan lånefinansiera vissa projekt, visst, men man kan inte lånefinansiera hur mycket som helst. Ekonomin måste alltid sättas i förgrunden.