Herr talman! Min poäng är att Vänsterpartiet inte längre har ambitionen att vara ett stödparti i riksdagen vid en eventuell annan majoritet utan vill vara en del av regeringen, vill göra det norska exemplet till verklighet i Sverige. I Norge sitter faktiskt Vänsterpartiets ledare som finansminister.
I en sådan medverkan går det inte att spela på två planhalvor samtidigt, utan man måste välja. Deltar man i en regering och fattar kollektiva beslut innebär det självklart plus och minus. Ni kan inte bara säga att en så grundläggande och allvarlig kritik som ni riktar mot hela det penningpolitiska ramverket inte betyder någonting i ett regeringssamarbete. Antingen står ni fast vid detta - då kommer det att skapa problem, och jag hoppas verkligen att de andra inte lyssnar på er - eller också är det bara ord ni kastar ur er i opposition men som ni inte tänker driva. Ni måste ju bestämma er. Är det verkligen en grundläggande ideologisk kritik mot svensk penningpolitik detta med en nyliberal nationalekonomisk teori, ett ekonomiskpolitiskt systemskifte och er mystifiering av några Riksbanksdelegationsledamöter som några märkliga människor som sitter i sina kammare och sätter sig över vanliga människors vardag? Tänker ni driva det? Står ni för det? Då måste ni också veta hur det ska ske i samverkan med eventuella samarbetspartner i en eventuellt kommande regering.
Jag hoppas att Socialdemokraterna står fast vid sitt ramverk - än så länge har de gjort det - men då tror jag faktiskt att Siv Holmas inlägg här mest är till för att tillfredsställa några partiaktivister på hemmaplan men att det i sak inte betyder någonting. Jag skulle vilja veta vad det är som gäller, Siv Holma.