Fru talman! Miljöministern sade att jag vet vilka
omfattande förstärkningar som har skett under de
senaste åren. Ja, jag vet att miljöministern under det
senaste året och innevarande år har börjat bygga upp
miljöresurserna igen på de olika konton som finns
just för det kontinuerliga miljöarbetet. Det är väldigt
bra. Jag hoppas att det blir ännu bättre i vårproposi-
tionen. Problemet är att vi tappade mark under ett
antal år då man alltså avlövade hela den ordinarie
miljöpolitiken. Det är ju det som är problemet, att vi
har tappat fart, att vi har tappat kompetens och att vi
har tappat just den här helhetssynen. Det är alltså det
vardagliga miljöarbetet som måste bedrivas varje dag.
I stället införde man lokala projektmedel. Men då
tappade man helhetssynen, långsiktigheten och farten
till fördel för den här typen av projekt.
Miljöministern sade att det kommer att ge dessa
effekter. Det är någon sorts exakta beräkningar. Men
det vet vi ju inte än. Det är kanske lite tidigt att ta ut
vinsterna i förskott. Vi hoppas att detta ger effekt om
det genomförs, men vi kan ju inte veta exakt var det
kommer att landa.
När det gäller forskarrapporten, Riksdagens revi-
sorers kritik och Riksrevisionsverkets kritik undrar
jag om det inte skulle vara enklare, för att slippa hela
den debatten, eftersom det skymmer sakfrågan, att
ändå lyfta detta till en myndighet som har sakkunska-
pen och att inte låta detta ligga på ett departement där
man trots allt inte har hela den sakkunskap som finns
inom en myndighet.