Herr talman! Vi är nu inne i den debatt som jag
tidigare sade är onödig, men okej. Än en gång, Gud-
run Lindvall: Detta är ingen skatt utan en engångsav-
gift. Vi tog ut den en gång, den 31 december 1994.
Gudrun Lindvall säger att detta drabbar konsu-
menterna och att man inte skulle ha fått någon pris-
höjning. Varför var det då så angeläget för Sockerbo-
laget och för betodlarna att uppvakta utskottet?
Självklart var det för att få ut dessa miljoner. Annars
hade man inte ansträngt sig på det viset.
Och varför anlitar man nu jurister och professorer
för att klarlägga detta? Är det med tanke på konsu-
menterna eller med tanke på att komma åt de 440
miljonerna? Jag tycker att svaret på detta är ganska
klart.
Jag sade också i den förra debatten här, i decem-
ber, att det fanns ett skrivet avtal mellan betodlarna
och Sockerbolaget av vilket det klart framgår att man
skulle dela på de 440 miljonerna. Det är av den an-
ledningen som man fortsätter att driva denna fråga.