Herr talman! Vi ska nu behandla betänkandet om företagsfrämjande insatser. Men jag skulle först vilja passa på att från talarstolen tacka alla de företrädare, ingen nämnd och ingen glömd, som har besökt oss i utskottet för att berätta hur de jobbar med att främja företagande med såväl finansiering som rådgivningsinsatser. Det har varit mycket intressant, och framför allt har det faktiskt tillfört oss mycket kunskap.
Herr talman! Det är mycket glädjande att det har gått så bra för Sverige det senaste decenniet. Nutek skriver i sin årsbok för 2008 att Sveriges tillväxt mätt i bruttonationalprodukt under perioden 1997-2006 var klart högre än för EU. Den var också högre än i USA. Vi kan alltså igen konstatera att den svenska välfärdsmodellen har varit mycket framgångsrik och har medfört sysselsättningsökningar. Det är mycket positivt och glädjande.
Under den här perioden har Sverige inte heller behövt sänka a-kassan, försämra i sjukförsäkringssystemen eller fördjupa orättvisorna i Sverige. Men nu kan vi skönja en avmattning i den högkonjunktur som vi alla fått glädjas åt. Finansoro och flera vinstvarningar kommer från näringslivet. För en vecka sedan rapporterade bland annat skogsnäringen om en minskad efterfrågan och överkapacitet som gör att industrier kan tänkas komma att läggas ned.
Ams rapporterade i februari att antalet varsel faktiskt hade ökat något och prognostiserade en ökning av arbetslösheten under senare delen av 2008, samtidigt som vi naturligtvis har en stor brist på arbetskraft inom vissa områden.
Sysselsättningen börjar alltså stagnera, och regeringen misslyckas gång på gång med att uppfylla sina vallöften. I stället för att sänka arbetsgivaravgiften för småföretag höjs den med 37 000 kronor per år. Vallöftet att sänka skatter för tjänsteföretagen har totalt havererat. I stället väljer regeringen att vidta en enormt dyr åtgärd, nämligen sänkningen av arbetsgivaravgiften för ungdomsgruppen 18-26 år, 7 miljarder.
Finansminister Borg hänvisar till forskning som säger att det ska ge fler jobb. Samtidigt säger marknadsekonomerna att det faktiskt inte finns några sådana vetenskapliga belägg via forskningen. I stället bör man satsa på koncentrerade arbetsmarknadspolitiska insatser till unga i tid.
Sammantaget, herr talman, är det så att vi socialdemokrater är djupt oroade eftersom regeringen bedriver en tvärtompolitik som successivt trappar ned en aktiv näringspolitik. Vi tycker faktiskt att det är mycket olyckligt att regeringen tror att massiva skattesänkningar, där hela 75 miljarder går till dem som redan är rika, ska uppväga brister i näringspolitiken. Det verkar vara så att regeringen helt har tappat bort eller inte förstår vilken dynamik det ger när samhälle, fackföreningar och näringsliv i stället krokar arm med varandra. Regeringen har faktiskt slösat och slarvat bort den kraftigaste högkonjunktur som vi någonsin har haft i Sverige.
Herr talman! Regeringens särskilda kvinnosatsning är faktiskt något i rätt riktning, men den är långt ifrån tillräcklig. Riksrevisionen har ifrågasatt verkan av denna tidsbegränsade satsning på 100 miljoner som löper över tre år. Vi socialdemokrater tycker att det är lite i jämförelse med hela paketet för företagsfrämjande insatser. Tidsbegränsningen gör även att verksamheterna kan komma att upphöra i samband med att de öronmärkta pengarna tar slut.
Jag har träffat representanter för Nationellt resurscentrum för kvinnor. Det är den organisation som har hand om pengarna. Jag har träffat dem i riksdagen, i utskottet, på ett frukostmöte och i mitt hemlän Norrbotten. De är naturligtvis glada för pengarna, men det är för lite pengar. Dessutom ska det beviljas nya pengar varje år. Det här ska göras vid årsskiftena. Det har fått till följd att första kvartalet varje år har de 19 regionala kontoren inte en enda krona att bedriva verksamhet för. Det är olyckligt och dålig planering av de 100 miljonerna.
Dessutom sker kvinnosatsningen i ett sammanhang där vi har en avmattning i konjunkturen. Regeringen har, som vi alla känner till sedan tidigare, skurit ned de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, däribland starta-eget-bidraget. Det nyttjades till stor del av kvinnor och personer med utländsk bakgrund.
Det är glädjande att vi i våra diskussioner i partiet inför framtiden har lyft upp frågan om att bland annat se om det finns möjligheter och förutsättningar att ge de många kvinnor som har företag vid sidan om sin vanliga anställning att på heltid under ett halvår prova på att driva företaget med någon form av ersättning under tiden.
Vi vill se så mycket mer, och vi anser att det måste tas ett bredare grepp på statens samtliga företagsfrämjande insatser. Dessa insatser måste följas upp av regeringen, och alla måste garanteras att de behandlas lika och erbjuds likvärdiga företagsfrämjande stöd oavsett kön och etnicitet. Det här måste genomsyra alla myndigheters arbete. Regeringen måste också ge tydliga instruktioner till de berörda myndigheterna och verken.
Herr talman! En av småföretagarnas viktigaste frågor handlar om det sociala trygghetssystemet. Trygghet för den som blir sjuk eller trygghet för den som är förälder är viktigt för att våga satsa framåt. Vi tycker att småföretagarna i så stor utsträckning som möjligt ska omfattas av motsvarande trygghet som andra anställda har till exempel vid sjukdom och föräldraskap.
Det var därför vi startade en översyn av trygghetssystemen för småföretagare när vi satt i regeringsställning. Enligt de direktiven skulle detta ha varit klart redan 2007. Fortfarande finns ingen översyn klar utan regeringens sjabblande med att avsätta utredaren när halva utredningstiden hade förflutit och att sedan vänta ytterligare flera månader innan en ny utredare tillsattes har kraftigt försenat utredningen. Jag kan bara konstatera att småföretagarens trygghet inte är mycket värd för regeringen.
Nu väntar företagarna på att regeringen skyndsamt ska presentera förslaget på åtgärder. Vi socialdemokrater har tillsammans med företagarnas olika organisationer fört en dialog. Inom en mycket snar framtid kommer vi att presentera förslag som vi tycker kan vara lämpliga. En bärande del i detta är att steget till företagande ska bli lättare att ta med hjälp av den ökade tryggheten. Jag har förhoppningen att vi senast den 12 maj på vårt jobbtoppmöte ska kunna lämna ett sådant förslag.
Herr talman! Samverkan och gemenskap är viktiga beståndsdelar för att utveckla svenskt företagande. Vi anser att det är bra att vara måna om mångfalden i företagandet. Vi vill därför främja olika verksamheter inom den sociala ekonomin. Det bör också vara lättare att starta och driva företag inom den sociala ekonomin.
Socialt företagande bör ges samma tillgång till rådgivning och kompetensutveckling. Tyvärr är det fortfarande stor brist i kunskaper inom exempelvis Almi om vilka de sociala företagen är och vilka behov och förutsättningar de har. Vi bör ta steget ut och anmoda regeringen att utarbeta en nationell handlingsplan för det sociala företagandet.
Vi socialdemokrater driver en jobbpolitik för fler och växande företag samt ett konkurrenskraftigt och kunskapsintensivt svenskt näringsliv. Vi vill så mycket mer, och tiden rinner i väg i talarstolen. Jag vill därför rekommendera alla att läsa vår reservation i betänkandet. Där finns massor av förslag som vi vill se.
Herr talman! Jag yrkar bifall till vår reservation.