Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frå- gor

BIRGIT FRIGGEBO (fp), 1995-04-05 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Det betänkande vi nu diskuterar be-

handlar många viktiga frågor om yttrandefriheten. Det

berör flera delar när det gäller mediepolitiken och den

nya informationstekniken. Jag är glad över det ny-

mornade eller återuppväckta intresset för yttrandefri-

hetsfrågor, speciellt när det gäller offentlighetsprinci-

pen, som har kommit som ett resultat av vårt medlem-

skap i EU. Vi svenskar har nu upptäckt att vi faktiskt

har en mission att fylla runt om ute i Europa.

Samtidigt har vi fått många exempel på att det inte

står helt rätt till här hemma i vårt eget land. Det rap-

porteras om anställda i den offentliga sektorn som inte

vågar påtala missförhållanden eller gå ut och föra

diskussion om den offentliga verksamheten. Man

vågar inte använda sin yttrandefrihet och sitt medde-

larskydd. Det sägs att de i vissa fall är rädda för re-

pressalier.

Det är viktigt med insyn och öppenhet i den of-

fentliga verksamheten. Vi vet sedan gammalt att det

finns en osäkerhet och ibland t.o.m. en okunnighet ute

bland kommunerna och hos våra myndigheter när det

gäller yttrandefrihetsfrågorna. Den bolagisering av

kommunal verksamhet som vi har sett under det se-

naste året har varit av ondo i det här avseendet. Det

har bidragit till en ökad slutenhet. Vi i Folkpartiet

anser att kommunal verksamhet skall bedrivas i de

traditionella former som vi är vana vid.

Om man anser att man skall lägga ut en verksam-

het på bolag bör man i stället pröva en privatisering.

Möjligen har den här bolagiseringen medfört en posi-

tiv effekt. Vi har infört offentlighetsprincipen och

meddelarskyddet i kommunala bolag. Det öppnar i sig

kanske en väg så att vi också kan få ett medde-

larskydd i rent privata företag.

Vi tycker att det nu är dags att åter ta nya tag i den

här frågan. Därför vill vi ha en ny utredning. Den

kommunala bolagiseringen kanske kan bidra till att vi

också får en ökad öppenhet i rent privata företag. I

övrigt är våra förslag i de här avseendena tillgodosed-

da genom att man nu utvärderar och ser över den

grundlagsskyddade rätten till insyn. Vi har fått sär-

skilda utredningar för det.

En rad förslag förs fram i motioner om hur man

skall främja den nya informationstekniken, och det är

bra. Det är viktigt att regeringens IT-kommission är

aktiv. Vi har också kunnat notera att det finns behov

av att se över våra regelverk, inte minst med tanke på

yttrandefriheten. Utskottet hänvisar de här motionerna

till de utredningarna.

Det finns dock en plump i regeringens handlande,

nämligen att man inte vill utreda ett grundlagsskydd

för de fria radio- och TV-kanalerna. Efter att ha suttit

i fyra månader har regeringen förbjudit den sittande

utredningen att behandla grundlagsskyddet för den

fria radion och TV-n. Man kan säga att det här är ett

utslag av Socialdemokraternas bristande mediepolitik.

Man har aldrig haft någon och har inte heller nu skaf-

fat sig någon. Det handlar om tövan och destruktivitet

när det gäller de fria medierna. Man är rädd för den

nya friheten. Samtidigt slår man till mot public ser-

vice-företagen. Senast i dag fick vi höra att man vill

slå till emot pressen via moms.

Det här är en total omläggning ifrån den borgerli-

ga regeringen. Vi vill å ena sidan främja friheten och

ta bort monopol och å andra sidan värna public ser-

vice och främja medierna.

Herr talman! Med rätta finns det anledning att

känna en stor oro för det våld som breder ut sig, sär-

skilt bland unga människor. Det finns naturligtvis

många orsakssamband. Men det är också viktigt att vi

kan skydda barn och unga från våldsfilmer. Föräld-

rarna har ett stort ansvar, men även vi som beslutsfat-

tare måste kunna hjälpa till. Vi skulle redan i dag

kunna fatta beslut om en ny åldersgräns på 18 år för

bio och förbud mot utlämning av våldsvideo till ung-

domar under 18 år. Åldersgränsen skulle alltså höjas

från 15 till 18 år. Det är obegripligt att det inte går att

få majoritet för det här. Det har utretts. Remissmotta-

gandet har varit positivt, och det ligger en nästan

färdig lagrådsremiss på Kulturdepartementet.

Om det här förslaget genomförs kan också vux-

encensuren för film som visas på bio tas bort. Det har

som alla vet spelat ut sin roll. Det är en viktig symbol-

fråga att nu kunna ta bort de sista resterna av censur i

vår lagstiftning. Det har faktiskt hänt en del sedan

1911 då censuren infördes.

Herr talman! Jag yrkar bifall endast till reservation

2.

Debatten

Hämtad sida: 28

28 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BIRGIT FRIGGEBO (fp): Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frå- gor (1995-04-05) — PRESS0