Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till re-
servationerna 1 och 3. Ewa Larsson kommer att ta
upp kulturmotionen 205 litet utförligare. Den berör
reservation 1.
En sak som inte ofta nog kan framföras är att vi i
Sverige har ratificerat barnkonventionen. Det innebär
många åtaganden. Barnen skall skyddas mot över-
grepp. Jag anser att det är ett övergrepp att utsätta
dem för våldsskildringar på TV eller video. Därför
menar jag att vi inte kan fortsätta så här. Vi behöver
en förhandsgranskning, och vi behöver behålla en
ansvarig utgivare.
Barn påverkas. Vuxna påverkas naturligtvis också.
Om det inte vore så, varför skulle det då över huvud
taget finnas reklam i radio, tidningar och TV? Det är
klart att vi påverkas, och barnen ännu mer. Dessutom
har barnen inte den mogenheten att de kan avstå eller
välja vad de skall titta på. De vet inte vad det är, och
det kanske är spännande.
Alla skäl för förhandsgranskning har redan tagits
fram här i riksdagen i den debatt som har förts under
många år. Jag tror inte att det finns ytterligare skäl att
lyfta fram, men de som finns behöver säkert upprepas.
Barnen tittar ändå, säger man. Ja, det är möjligt.
Men en utrensning av det grövsta våldet skulle ge de
föräldrar som vill det ett stöd när de lånar hem eller
hyr videofilmer och när de godkänner de filmer som
barnen har tagit hem.
Det måste tas krafttag mot medievåld och TV-
våld. Vi vill ha både hängslen och svångrem, både
ansvarig utgivare och förhandsgranskning.
Sedan till reservation nr 3. Miljöpartiet vill hänvi-
sa till Lex Bratt när det gäller lagen om skydd för
företagshemligheter. Den lagen kan inte svara mot ett
öppet samhälles krav. Där ställs företagets skydd för
sina företagshemligheter före samhällets och männi-
skors krav på öppenhet. Sveriges då som nu olagliga
vapenaffärer hade kanske aldrig kommit i dagen om
inte Ingvar Bratt hade plockat fram dessa olaglighe-
ter. Det är historia nu, men det visar med all önskvärd
tydlighet behovet av att yrka bifall till reservation 3
under mom. 4.
Lex Bratts syfte är naturligtvis ett annat än att ge
skydd mot illojal konkurrens, även om den har också
det som syfte. Men man måste i första hand skydda
landet och dess medborgare, och då krävs ett medde-
larskydd även inom den privata sektorn. Medde-
larskyddet skall ingå som en grundlagsfäst rättighet
även utanför den offentliga sektorn. Jag anser att det
är viktigt, och jag stöder helt och hållet Birgit Frigge-
bo i hennes anförande på den punkten.
Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 3.