Herr talman! Vad händer egentligen i vårt tidigare
så fredliga land? En djup oro och förstämning har
spritt sig bland människor inför alla till synes me-
ningslösa våldsbrott.
Jag vill här erinra om Flinkmorden, tragedin i
Bjuv, skotten utanför Sturecompagniet, mordet och
misshandeln utanför Fryshuset.
Hur skall vi komma åt det s.k. oprovocerade ung-
domsvåldet - urskillningslöst mördande och grov
misshandel? Vad gör politikerna? Har regeringen
någon framkomlig strategi?
Utskottet har erfarit att regeringen förbereder ett
brett upplagt åtgärdsprogram för att stävja det ökande
våldet. De ämnen som tas upp i motionerna - avskaf-
fande av vuxencensuren för biograffilm och ytterliga-
re åtgärder mot våld i media - skall analyseras och
bedömas i regeringens samlade arbete. Detta ger
utskottet regeringen till känna.
Jag vill i sammanhanget påpeka att det är alldeles
för enkelt att, som många gör, skylla det ökande vål-
det enbart på medier. De sociala villkor ungdomar
lever under är givetvis det i grunden bestämmande för
om ungdomarna skall bli våldsverkare eller inte. Fy-
siskt och psykiskt misshandlade barn och barn som
bevittnat misshandel i familjen löper risk att själva
begå våldsbrott. Men man kan inte utesluta att om
man som barn och tonåring bevittnar några mord och
slagsmål varje dag på film och TV, tröskeln sänks i
ens medvetande för vad som kan vara tillåtet i verk-
ligheten. Om riksdagen i dag skulle fatta beslut om att
slopa filmcensuren skulle det ge fel signal till allmän-
heten, nämligen denna: vi politiker tar inte er oro på
allvar.
Hur skall då frågan om vuxencensurens avskaf-
fande lösas med gott omdöme och framsynthet? En-
ligt min mening bör det ske i två steg. En ny 18-
årsgräns för biograffilm införs och därtill en 18-
årsgräns för köp av videogram med våldsinslag. Efter
detta får man en överblick över hur mycket Statens
biografbyrå anser sig behöva censurera för vuxna,
förhoppningsvis är det en försumbar del. Steg två blir
då att vuxencensuren avskaffas.
Andemeningen i den nya yttrandefrihetsgrundlag
som riksdagen antagit är att förhandscensur inte är
förenligt med ett upplyst samhälle. Det är också min
uppfattning att den på sikt bör försvinna.
Bestämmelsen om censur för offentligt visad film
kom till 1911. Det var inte så litet av storebrorsmen-
talitet och förmynderi som lagstiftarna den gången
visade. Filmen var en ny konstart ämnad för de breda
folklagren. Även om utbudet i filmens barndom var
beskedligt kunde det ha en skadligt upphetsande ver-
kan, hette det. De allt råare våldsscenerna de senaste
decennierna har gjort att censuren inte avskaffats av
någon regering, inte ens av Birgit Friggebo, som
hade chansen så sent som för sex månader sedan.
Alltför många människor lever i föreställningen att
utbudet på videogrammarknaden över huvud taget
inte är lagreglerat. Så ock Birger Schlaug, som i en
motion förklarar att det inte kan vara meningen att
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundla-
gen skall finnas för att skydda pornografiska filmer
där kvinnor torteras och förnedras i underhållande
syfte.
Tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundla-
gen och brottsbalken reglerar i tillämpliga delar vad
som är förbjudet att producera och sprida i syfte att
tjäna pengar. Det är förbjudet att i stillbild, film, vi-
deo, TV eller andra rörliga bilder skildra sexuellt våld
eller tvång. Det är förbjudet att i rörliga bilder skildra
närgånget eller utdraget grovt våld mot människor och
djur. Till den som är under 15 år får inte filmer som
återger våld eller hot om våld lämnas ut.
Det är glädjande att videogramproducenterna tar
sitt ansvar och frivilligt låter förhandsgranska hos
Statens biografbyrå långt mer än hälften av utbudet.
KU är det utskott som har ett långvarigt och enträ-
get arbete bakom sig för att skapa ett samhälle ge-
nomsyrat av öppenhet och insyn. Steg för steg har
offentlighetsprincipen lagreglerats på det statliga och
kommunala området.
Ett klart bakslag upplevde vi socialdemokrater
nyligen när de statliga myndigheterna Posten och
Televerket bolagiserades, detta utan att det i bolags-
ordningen skrevs in att regler som överensstämde med
offentlighetsprincipen skulle gälla dessa statliga bo-
lag. Den borgerliga regeringen brydde sig inte, inte
heller de borgerliga ledamöterna i KU. Socialdemo-
kraterna reserverade sig däremot mot förslaget.
Däremot har positionerna flyttats fram på det
kommunala området. Offentlighetsprincipen har in-
förts i kommunala aktiebolag, handelsbolag och stif-
telser där kommuner och landsting har ett rättsligt
bestämmande inflytande. I detta sammanhang uttalade
utskottet att meddelarskyddet, där efterforskningsför-
budet ingår, borde förstärkas i kommunala företag och
bli föremål för en utredning. Utskottet anser också att
förnyelsearbetet i kommunerna skulle infatta att of-
fentlighetsprincipen tillämpas i helt privatägda bolag
som bedriver verksamhet på entreprenad till kommu-
nerna.
Justitiedepartementet har åtskilliga frågor att ta itu
med. En "återställare" när det gäller statliga bolag är
välkommen.
En teknisk komplikation som rör offentlighets-
principen är att IT-tekniken gör att bestämmelserna
om vad som är allmän handling måste ses över. Den
nya tekniken skapar flytande gränser. Information
strömmar i näten, och det finns möjligheter att lagra
telefonsamtal. Man måste frigöra sig från begreppet
"handling på papper".
När mycket återstår att göra på offentlighetsprin-
cipens område inom den offentliga sektorn för Folk-
partiet, Centern, Vänstern och Miljöpartiet i en reser-
vation fram att avtalsreglerade tystnadsplikter skall
kunna brytas av meddelarfrihet på det privata området
och i de stora organisationerna. Förslaget har varit
föremål för en utredning, som slutade i djup oenighet.
Remissinstanserna var uttalat negativa. De tidigare
regeringarna, även den borgerliga, har i detta läge
avstått från att lägga fram förslag till riksdagen.
KU:s majoritet har dock uttalat värdet av att of-
fentlighetsprincipen utökas till den privata sektorn.
Troligtvis behöver frågan utredas ytterligare. En så-
dan utredning borde också utröna hur den fria konkur-
rensen inom EU påverkas då företag i Sverige, ut-
ländska såväl som svenska, får ett sämre integritets-
skydd. Consensus mellan riksdagens partier bör
åstadkommas för att vi skall nå en hållbar lösning.
De moderata reservationerna är dels en gammal
bekant om reklamförbud i vissa medier, dels en po-
pulistiskt hållen reservation som hotar med ytterligare
åtgärder - vad det nu kan vara, lagreglering kanske -
då självsaneringen inom medierna inte varit tillräck-
lig. Utskottets majoritet uppmärksammar också den
tilltagande hyenementaliteten och utlämnandet av
privatpersoner i vissa medier och uttalar sitt fördö-
mande över dessa tendenser.
Yttrandefrihetsgrundlagen säger att radiofrekven-
serna skall tas i anspråk på ett sätt som leder till vidast
möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Till-
ståndsgivningen skall regleras i vanlig lag enligt riks-
dagsbeslut och i enlighet med Lagrådets uppfattning.
Begränsningarna av frekvenser kommer med tiden att
försvinna genom att tekniken utvecklas och förfinas.
Vi socialdemokrater avser att avskaffa den lag som
anger att lokalradiotillstånd auktioneras bort till
högstbjudande. Detta förfarande ger utrymme för
bulvanköp och ägarkoncentration i medierna.
Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i ut-
skottets betänkande.