Herr talman! Tack, Lars-Axel Nordell!
Det här var rätt klargörande. Vi har ett litet ansvar, men större ansvar har våra kolleger i kommuner och de företag och föreningar som bedriver skolverksamhet.
Jag har följande uppfattning. Den baserar jag på en relativt färsk undersökning, en enkätstudie, som gjorts på Stockholms universitet under ledning av professor Magnus Sverke. Den handlar om den psykosociala arbetsmiljön, som Lars-Axel tog upp i sitt anförande. Studien är unik i sitt slag eftersom elever och lärare har fått svara på samma frågor. Den visar att fysiskt våld har blivit vanligare i skolan, att män är mer utsatta för våldsamma handlingar än kvinnor men att kvinnor är utsatta för fler verbala och sexuella trakasserier. Så fortsätter det. Studien är mycket intressant, och jag rekommenderar verkligen ledamöterna i utskottet att titta på den.
Då menar jag: Var ligger vårt ansvar som riksdag och ert ansvar som regeringsunderlag? Jo, det ligger i att det handlar om många människor som har sin arbetsplats i skolan och som är förebilder för eleverna - det uppväxande släktet, som du sade. Det är deras arbetsmiljö som återspeglar sig i elevernas uppfattning om vad en god arbetsplats är. En fjärdedel av lärarna rapporterade till exempel inte - det finns ett stort mörkertal - när de blev utsatta för den här typen av behandling.
Att skjuta ifrån sig detta till kommunerna tror jag inte på, för det är inte de som har hand om just Arbetsmiljöverkets tilldelning av medel. De är nog glada, både dina och mina kolleger i kommunerna, om det blir styrsel, om det styrs upp så att det blir ett gott arbetsmiljöarbete igen. Jag hoppas att Kristdemokraterna kan verka för det.