Fru talman! Vi behöver strukturella reformer
inom ett antal områden för att svensk ekonomi och
välfärd ska ha förutsättningar att fungera bättre också
i en kommande lågkonjunktur. Det handlar framför
allt om bättre företagsklimat, reformer för en bättre
konkurrenssituation både nationellt och internationellt
och en bättre fungerande arbetsmarknad.
Det nationella näringsklimatet måste formas så att
Sverige klarar av att tävla med de mest konkurrens-
kraftiga delarna av världen i fråga om goda villkor för
företagande och investeringar. Omvärldsförståelse
och förändringsbenägenhet i politiken är helt avgö-
rande för Sveriges framtida position. Det är i detta
perspektiv förödande att som regeringen gör klamra
sig fast vid stela modeller, rigida arbetsmarknadsreg-
ler och världens högsta skattetryck - trots allt.
Tillkomsten av jobb på lång sikt bygger på en till-
växt bland de små och kanske framför allt de medel-
stora företagen. Negativa attityder till småföretagande
har under en lång tid påverkat företagsstrukturen i
Sverige. Villkoren för företagarna har helt anpassats
till storföretagen, vilket i förlängningen lett till en
brist på sådana medelstora företag som finns i många
andra länder. Av Sveriges cirka en halv miljon före-
tag är den överväldigande majoriteten enmansföretag
och bara 3 % har fler än 20 anställda.
Sverige behöver en god företagarpolitik, vilket
omfattar en mängd förändringar inom områdena
skatter, arbetsmarknad, konkurrens, regelförenkling
och kanske inte minst Europaengagemang. Framför
allt är det viktigt att förändra attityderna till företa-
gande och entreprenörskap. Det måste skapas ett gott
företagsklimat så att fler kvinnor och män vill och
vågar starta och driva företag och anställa medarbeta-
re.
För att Sverige ska få en växande företagsamhet
måste entreprenörskap och företagande löna sig bättre
och vara mer uppskattat än vad det är för närvarande.
Ett område som vi har talat om här tidigare, och som
kanske kommer allra högst upp på företagarnas prio-
riteringslista, är trots allt regelförenklingen. Trots
regeringens uttalande om vikten av det här för småfö-
retag är det inte mycket av positiv art som har hänt.
Det bristande tempot i det här regelförenklingsar-
betet framgår också i en nyligen presenterad rapport
från SAF. SAF har ju varje år från 1994 låtit De-
moskop mäta företagarnas egna bedömningar av
utvecklingen på regelområdet och hur de upplever
myndighetskontakten. Resultatet av den senaste un-
dersökningen, som gäller för november i år, visar att
varken inrättandet av Simplexenheten vid Näringsde-
partementet eller inrättandet av Simplexförordningen
har givit några positiva resultat alls. Över hälften av
de tillfrågade anser att det har blivit fler regler under
de senaste 2-3 åren medan endast 1 % säger sig upp-
leva en minskning. Vad gäller regelkvaliteten och
komplexiteten i regelverket anser 43 % att det har
blivit svårare att följa reglerna medan bara 2 % anser
att det har blivit lättare.
Enligt vår mening kan och bör de allra flesta av
Småföretagsdelegationens förslag omedelbart genom-
föras. Regeringen har trots den tid som förflutit en-
dast vidtagit ett mycket begränsat antal åtgärder. Och
de flesta av dessa är inte konkreta förändringar och
förenklingar utan aviseringar av framtida åtgärder
eller beslut om uppdrag där det är osäkert vad dessa
kommer att resultera i. Vi anser att det nu är hög tid
för regeringen att gå från ord till handling.
Enligt Folkpartiets mening är en fri konkurrens på
lika villkor inom de ramar som sätts upp av etiska
principer och lagstiftning det allra bästa verktyget för
att tillgodose konsumenternas efterfrågan och för att
hushålla med begränsade resurser. En ökad avregle-
ring bör ske för att ge utrymme för konkurrens. Sam-
tidigt bör konkurrenslagen skärpas och övervakning-
en bli ännu mer effektiv. Konkurrensverket bör därför
få ökade resurser och en mer framträdande roll. Nya
regeringsförslag bör granskas inte bara utifrån ett
småföretagarperspektiv utan också utifrån ett konkur-
rensperspektiv. Kvarvarande konkurrenshämmande
regleringar i den privata sektorn bör identifieras och
avvecklas. Ökade medel borde därför ha satsats på
Konkurrensverket och konkurrensforskningen, som vi
i Folkpartiet vill.
Fru talman! Anslaget till näringslivsutveckling i
Östersjöområdet har visat sig ha en svag träffsäker-
het. Anslaget borde därför dras in och en del använ-
das för åtgärder för ökad kärnsäkerhet i Östeuropa i
stället. När det gäller uppläggningen och hanteringen
av de s.k. Östersjömiljarderna är jag mycket kritisk.
Den uppfattningen har styrkts av en inom Utrikesde-
partementet gjord lägesrapport avseende Östersjö-
miljard 1 som utskottet har tagit del av - dock inte
genom Utrikesdepartementets försorg utan genom att
rapporten har sänts till Riksdagens revisorer. Därige-
nom blev rapporten offentlig.
I de slutsatser som formuleras i rapporten finns en
förödande kritik av uppläggningen och hanteringen,
och det sägs att Regeringskansliet har varit mycket
dåligt förberett på att hantera Östersjömiljard 1.
När det gäller Verket för näringslivsutveckling
vill jag erinra om det ställningstagande som gjordes i
en gemensam reservation av Moderaterna, Kristde-
mokraterna och Folkpartiet. Där sade vi bl.a. att det
naturliga tillvägagångssättet förstås hade varit att man
först hade gjort en utvärdering av den hittills förda
näringspolitiken, innan förslag om hur man inrättar
nya myndigheter läggs fram. När förändringar av det
slag som nu är aktuella ska genomföras är det väsent-
ligt att de sker i samklang med de berörda aktörerna.
Organisationskommittén för den nya myndigheten
har uppenbarligen brustit även i detta avseende.
Fru talman! En annan fråga som jag vill uppmärk-
samma något är vilket stöd Verket för näringslivsut-
veckling framöver ska lämna till NRC. Enligt vad vi
har erfarit är avsikten från det nya verkets sida att
stöd även fortsättningsvis ska ges till de regionala och
lokala resurscentrumen och att en inom verket central
grupp med ansvar för jämställdhetsfrågor ska följa
arbetet. Detta kommer, enligt uppgift, att framgå av
regleringsbrevet. Jag vill också framhålla betydelsen
av att det viktiga arbete som dessa resurscentrum
bedriver inte ska ges sämre förutsättningar än för
närvarande.
I anslutning till Verket för innovationssystem och
den verksamhet som verket ska bedriva vill jag något
beröra en speciell fråga. Institutet för kvalitetsut-
veckling, SIQ, har framfört farhågor för att den verk-
samhet som institutet bedriver ska hamna i ett oklart
läge och helt enkelt hamna mellan stolarna. Jag anser
att den typ av verksamhet som SIQ bedriver är viktig
ur ett näringspolitiskt perspektiv. Likaså menar jag att
formen för verksamheten, som karakteriseras av att
företag, organisationer och förvaltningar samverkar,
är mycket viktig. Jag anser därför att verksamheten
även i fortsättningen ska erhålla statligt stöd för sin
basfinansiering. Det borde också övervägas om inte
det statliga bidraget skulle kunna utgå med ett högre
belopp än det som gäller för närvarande, dvs. 2 mil-
joner kronor, och därigenom även bättre matcha den
företagsfinansierade delen, som för närvarande upp-
går till 8 miljoner kronor. I t.ex. Danmark har ett
motsvarande institut ett statligt bidrag på 20 miljoner
danska kronor, något för oss i utskottet att fundera på.
Fru talman! Till sist vill jag framhålla ett par saker
som man bör tänka på vid omorganiseringen av det
nya verket för näringslivsutveckling. Det är mycket
viktigt från trovärdighetssynpunkt att de beställande
och utförande funktionerna noga hålls isär. Det är
också viktigt att myndighetens verksamhet blir ett
komplement och inte en konkurrent till andra icke
statliga aktörer. Myndighetens verksamhet får inte
tränga ut dessa, och konkurrenssnedvridning får inte
förekomma.
Ett exempel på denna risk för osund konkurrens är
ett projekt, Open for Business, som NUTEK bedriver.
Det finns för närvarande privata och ideella aktörer
som vänder sig till samma målgrupp, t.ex. Snilleblix-
tarna, Ung företagsamhet, Drivhuset, Robinson Cru-
soe AB, nätverket KNUT, Jobs & Society, m.fl.
Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till re-
servation 2.