Herr talman! Efter denna långa och intressanta
debatt om EU ska vi nu diskutera näringsutskottets
betänkande nr 1 Näringsliv och hur vi i Sverige ska
åstadkomma de bästa förutsättningarna för företagan-
de, entreprenörskap och investeringar.
Under de senaste 10-15 åren har det genomförts
en hel del förändringar i liberaliserande riktning som
medverkat till att vårt land just nu ligger ganska väl
till. EU-medlemskapet, konvergenskraven som har
lett till stabilitetspolitik och budgetsanering, Riksban-
kens självständighet, avregleringarna av kapitalmark-
naden och el- och telemarknaden och en ny konkur-
renslagstiftning har bidragit till den positiva utveck-
lingen. Det som framför allt har lyft oss är draghjäl-
pen vi fått från en lång period av högkonjunktur med
USA som lokomotiv.
Men detta räcker inte. Sverige är mycket kon-
junkturberoende, och konkurrenstrycket ökar i takt
med globaliseringen. Näringsklimatet i vårt land
måste därför utformas så att Sverige klarar av att
framgångsrikt konkurrera med de mest konkurrens-
kraftiga delarna av världen.
Före nästa lågkonjunktur borde de faktorer som
skapar onödiga hinder för företagande tas bort. Det
handlar om förändring av skattetrycket, arbetskrafts-
kostnaderna, den otidsenliga arbetsrätten, den bris-
tande tillgången på kompetens, regelbördan och osä-
kerheten om EMU.
Vi har ett gyllene tillfälle att som världsledande
nation inom IT-området skapa tillväxt och välstånd.
Men med regeringens politik riskerar vi att förlora de
kunskapsbaserade företagen till länder med bättre
näringsklimat.
Samspelet och förtroendet mellan politiska före-
trädare och näringslivet måste bli bättre i Sverige. Det
behövs framför allt en attitydförändring från rege-
ringen när det gäller synen på och inställningen till
enskilt företagande och entreprenörskap.
I regeringens proposition och i betänkandet skrivs
"att Sverige behöver ett entreprenörsklimat på högsta
internationella nivå vilket innefattar en positiv attityd
till företagande".
Jag och många med mig undrar vad de fagra or-
den egentligen är värda. Regeringen visar nämligen
gång på gång en ytterst negativ inställning till entre-
prenörskap och företagande.
Den otillständiga behandlingen av företaget
Medanalys är ett praktexempel på detta. Det som den
enskilde företagaren Ransnäs utsatts för kan inte med
bästa vilja i världen vara förenligt med en positiv
attityd till företagande.
Socialdemokraterna har också visat sin fientliga
grundinställning till företagande genom sitt långvari-
ga motstånd mot att öppna för entreprenörskap och
konkurrens inom offentlig sektor.
Nu motarbetas t.o.m. företagande genom en has-
tigt tillkommen och tvivelaktigt utformad stopplag.
Den hårt kritiserade näringsförbudslagen mot entre-
prenörskap när det gäller driften av akutsjukhus av-
slöjar med övertydlighet regeringens bristande tilltro
och negativa attityder till företagande.
I dagens Sverige drabbas tre av tio företagare av
osund kommunal konkurrens. På många håll försvå-
ras privat verksamhet genom att kommunal närings-
verksamhet tillåts snedvrida konkurrensen. Hittills
har regeringen, här som i så många andra frågor som
är viktiga för företagen och jobben, visat brist på
förståelse, vilja och handlingskraft.
När det gäller den för företagen så viktiga frågan
om regelförenkling har regeringens ointresse löpt som
en röd tråd genom drygt sex års regelförenklingsde-
batt. En nyligen gjord enkät visar att företagen snara-
re upplever att regelbördan vuxit, och många småfö-
retag är djupt besvikna. De tycker att ministrarna bara
pratar.
Av Småföretagsdelegationens 81 förslag visar det
sig att merparten inte är genomförda.
Simplex har efter det famösa haveriet och alla tu-
rer omstartats och blivit en enhet inne i superdepar-
tementet. Jag vill fråga Barbro Andersson Öhrn: Hur
ska ni, med den ambitionsnivå regeringen har lagt sig
på, undvika att Simplexenheten fortsatt drunknar i
Näringsdepartementets interna motståndsbyråkrati?
En förutsättning för att regelförenklingsarbetet ska
bli framgångsrikt är att Simplex får en stark politisk
uppbackning på högsta politiska nivå. Därför borde
Simplex höra till den del av Regeringskansliet som
har till uppgift att lösa problem över departements-
gränserna, nämligen Statsrådsberedningen och med
statsministern som ytterst ansvarig.
Regeringen borde lära av länder som Holland och
Storbritannien, där man länge arbetat aktivt för att
underlätta för de mindre företagen. Ansvaret för re-
gelförenklingar har där lagts på mycket hög nivå, och
det har gett resultat som märkts hos företagen.
Mot bakgrund av regeringens hittillsvarande am-
bitionsnivå för regelförenklingsarbetet vill jag fråga
Barbro Andersson Öhrn: Är det så att regeringen bara
vill ha Simplex som ett tandlöst alibi för näringsmi-
nistrarna att peka på i retoriken?
Regeringens förslag om verket för företagsut-
veckling är illa genomtänkt och slarvigt hopkommet.
Det har skapat stor oro bland olika aktörer. I det
sammanhanget vill jag fråga Barbro Andersson Öhrn:
Hur tänker ni garantera att Institutet för Kvalitetsut-
veckling SIQ kommer att garanteras fortsatt verk-
samhet? Det verkar inte finnas någon berörd aktör
som tycker att det nya verket är bra.
I den bakomliggande utredningen av Annell och
Nygårds visas att staten hittills har gjort företagaren
beroende av myndighetsbeslut i alltför många frågor.
De svenska konkurrensvillkoren, gråzonen mellan
offentlig och privat verksamhet, att skattefinansierad
verksamhet drivs i osund konkurrens med enskild
verksamhet, den otillräckliga offentliga upphandling-
en samt de statliga stödens konkurrenspåverkande
effekter lyfts i utredningen fram som problem.
Regeringen har fullständigt struntat i Annell-
Nygårds utredning. Förslaget om Verket för företags-
utveckling påverkar inte grundproblemen. Ambitio-
nerna till fortsatt politik av det traditionella slaget i
form av stöd och selektiva åtgärder finns kvar.
Verkets myndighetsroll är oklar, inte minst mot
bakgrund av nuvarande myndighets, NUTEK:s, age-
rande. Trots våldsam kritik från aktörer med liknande
verksamhet riktad till samma målgrupp har NUTEK
slutit ett långtgående avtal med kanadensiska staten
om ett koncept för nyföretagande kallat Open for
Business, som helt ägs och styrs av Kanada. Därmed
utsätts Nyföretagarcentrum, Ung Företagsamhet,
Drivhuset, Snilleblixtarna och flera privata och ide-
ella aktörer för skattefinansierad osund konkurrens av
en statlig myndighet.
När Moderaterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet
och Miljöpartiet i våras ville få ta del av avtalet mel-
lan NUTEK och den kanadensiska staten motsatte sig
utskottets majoritet detta. Ärendet fick aldrig en till-
fredsställande beredning. Vid försök att skapa klarhet
kring ansvaret svarade Mona Sahlin i ett interpella-
tionssvar att beslutet om engagemanget i Open for
Business ingick i NUTEK:s myndighetsutövning.
Med denna inställning från regeringen framstår
uppbyggnaden av det nya verket som ytterst oroande.
Denna inställning kontrasterar helt till vad som anges
i andra sammanhang, där man betonar att myndighe-
ter och andra statliga organ inte bör vara utförare utan
ha en beställningsroll.
Open for business-konflikten ställer hela frågan
om verksamhetsinriktningen hos verket för företags-
utveckling i fokus. Jag vill därför ställa en fråga till
Barbro Andersson Öhrn. Kommer det nya verket att,
som i Open for business-fallet, med regeringens väl-
signelse kunna ta initiativ till konkurrenssnedvridan-
de verksamhet? Hur tänker ni, om så icke är fallet,
garantera detta?
Vi moderater har avvisat verket för företagsut-
veckling. Vi tycker att det är dags att göra en utvärde-
ring av 30 års näringspolitik som kostat skattebetalar-
na 250 miljarder kronor och att beredningen av två
pågående utredningar på regionalpolitikens område
bör inväntas innan beslut om ett nytt verk fattas.
Herr talman! Vi moderater förordar i parti- och
kommittémotioner en helt annan inriktning av den
ekonomiska politiken än regeringen. Därför deltar vi
inte i beslutet om budgeten inom utgiftsområde 24
om näringsliv, utan utvecklar det i ett särskilt yttran-
de. Jag står självfallet bakom de med de övriga bor-
gerliga partierna gemensamma reservationerna, men
jag nöjer mig med att yrka bifall till reservation nr 1.
(forts.)
Ajournering
Kammaren beslutade kl. 17.52 på förslag av förste
vice talmannen att ajournera förhandlingarna till
kl. 19.00 för middagsuppehåll.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00.