Fru talman! Låt mig först säga att det var intres-
sant att höra på Lennart Beijer och hans nyvaknade
intresse för Gnosjöandan. Det skulle vara intressant
att också få höra vilka åtgärder som Lennart Beijer
ser framför sig, vilken lärdom man kan dra av Gnosjö
och vilka åtgärder som behövs för att förbättra nä-
ringsklimatet, som Lennart Beijer sade sig vilja för-
bättra.
Jag vill annars börja med att yrka bifall till reser-
vation 2. Jag står självfallet bakom även reservation
1, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka
bifall till reservation 2. Det här betänkandet handlar
om regeringens budgetproposition, utgiftsområde 24,
samt regelförenklingsarbetet och motioner om det-
samma.
Låt mig nu inleda genom att läsa upp ett citat:
"Det är otroligt djärva människor som vågar starta
företag när det finns en sådan uppsjö av skatteregler
att hålla reda på."
Vem kan ha sagt detta? Är det någon chef på SAF
eller så? Nej, det är en expert på området som har 35
års erfarenhet av arbete inom skatteväsendet. Det är
Riksskatteverkets utredningschef Bo Norrman som
säger detta i en intervju.
Han fortsätter: "Försöken att förenkla skattereg-
lerna har hittills misslyckats. Reglerna är idag mer
komplicerade än någonsin. Det ligger nära till hands
att dra slutsatsen att talet om förenklingar bara är
politisk retorik."
Jag tycker att orden från Riksskatteverkets utred-
ningschef ger vägledning när vi i dag ska debattera
regelförenklingsarbetet.
Mona Sahlin har slutat och Björn Rosengren har
tagit över ansvaret för småföretagarfrågor och regel-
förenklingsfrågor. Han försöker naturligtvis hålla
modet uppe. Men verkligheten är långt ifrån närings-
ministerns hurtiga proklamationer om att Sverige ska
få ett näringsklimat i världsklass.
Än så länge är det bara när det gäller skatter som
vi är i världsklass. Där är vi bäst. Vi har ju som be-
kant världens högsta skattetryck. Riksskatteverkets
utredningschef säger just att det höga skattetrycket är
det största hindret i regelförenklingsarbetet.
Fru talman! Det har nu gått mer än två år sedan
den statliga Småföretagsdelegationen lade fram sitt
förslag. En genomgång som SAF genomfört visar att
två tredjedelar av delegationens 81 förslag ännu inte
är genomförda. Endast 14 av dem har genomförts helt
och lika många delvis. Av 53 förslag som inte alls
genomförts har 32 blivit föremål för nya utredningar.
Ett exempel på en konkret och positiv åtgärd som
regeringen genomfört är Simplexförordningen. Enligt
Simplexförordningen ska myndigheter, statliga utred-
ningar och Regeringskansliet göra särskilda kon-
sekvensanalyser av effekterna av nya eller ändrade
regler som har betydelse för småföretag.
Regeringens egen utvärdering visar dock att
Simplexförordningen hittills inte efterlevts speciellt
väl, vare sig av myndigheter eller - ännu mer uppse-
endeväckande - av Regeringskansliet självt. Av totalt
77 myndigheter som avgett rapport om sitt regel-
förenklingsarbete är det, enligt regeringens egna
bedömningar, endast åtta som tydligt rapporterat om
särskilda konsekvensanalyser.
Fru talman! Enligt mätningar som Riksrevi-
sionsverket gjort ligger regelinflationen lågt räknat på
2 % per år för alla myndighetsregler. Mer intressant
är en iakttagelse man kan göra beträffande företags-
regler. Företagsreglerna ökar ungefär dubbelt så fort
som övriga regler. Den totala volymen företagsregler
uppskattas till ca 20 000 sidor och årsproduktionen
nya och ändrade regler till ca 5 000 sidor.
Vad kostar alla dessa regler och regelverk?
I OECD:s avdelning för public management pågår
ett pionjärarbete för att kartlägga de administrativa
kostnaderna för företagaren och regelkvantiteten för
medlemsländerna. I en studie, The Multi County Bu-
siness Survey, där elva av OECD:s medlemsländer
deltagit, däribland Sverige, har de administrativa
kostnaderna för tre viktiga regelområden kartlagts.
De utgörs av skatte-, arbetsmarknads- och miljölag-
stiftningarna. Den svenska delen av utredningen är
klar och visar bl.a. att de totala kostnaderna för det
administrativa regelverket för dessa tre områden är ca
50 miljarder per år i Sverige. Det betyder ungefär
30 000 kr per anställd och år i småföretagen.
Fru talman! Vi måste göra upp med de kvardrö-
jande resterna av ett märkligt tänkande som går ut på
att det råder en evig dragkamp mellan totalt motstri-
diga intressen från arbetsgivarens och arbetstagarens
sida. Många lever fortfarande i föreställningen att
varje förbättring av villkoren för företag och företaga-
re leder till motsvarande försämring för arbetstagaren.
Men det är inte på det viset. Den stora utmaningen
när det gäller fördelningspolitiska uppgifter är i dag
att åstadkomma fler jobb i en hårdnande internatio-
nell konkurrens. I en värld där nationsgränser spelar
allt mindre roll kan inte ett land hålla sig med regel-
verk och skatter som rejält avviker från omvärldens.
Politiker är inte de som kan skapa jobb. Vår upp-
gift är att skapa sådana villkor att enskilda människor
startar företag och så att de som leder befintliga före-
tag väljer att expandera i Sverige om de går bra. Det
är då som jobben kommer, och det är då som finan-
serna för kommunerna, landstingen och staten för-
bättras. Det är egentligen bara så den välfärd som vi
vant oss vid kan upprätthållas.
I Sverige åtnjuter vi just nu en högkonjunktur. I
hur många fler månader eller år den varar är det ingen
av oss som vet. Men en sak vet vi och det är att nu
har regeringen en unik möjlighet att ta itu med de
strukturproblem som Sverige dras med.
Vad behöver göras?
Vi kristdemokrater har många konkreta förslag.
Jag skulle vilja nämna några.
Vi behöver
· sänka skatten på arbete,
· sänka arbetsgivaravgifterna,
· förenkla arbetsrätten,
· avveckla förmögenhetsskatten,
· avskaffa dubbelbeskattningen,
· öppna för tjänstesektorn,
· öppna för privata initiativ och företagande inom
skola och sjukvård och, det jag har talat om i dag,
· ta rejäla krafttag i regelförenklingsarbetet.
Småföretagarnas betydelse i svensk ekonomi har
ökat och kommer att öka i framtiden. 70 %, vilket
motsvarar 477 000 av de privata företagen i Sverige,
har ingen anställd, vilket gör soloföretagaren till Sve-
riges vanligaste företagare.
Var och en av dessa soloföretag representerar
minst en idé, en affärsidé som kan utvecklas och
generera många nya arbetstillfällen. Det var som
soloföretag som många av Sveriges i dag stora före-
tag började sin verksamhet. Om Sverige ska klara den
framtida välfärden krävs det fler nya och växande
företag som vågar satsa på att anställa fler och att
vidareutvecklas. Då måste attityden från politiskt håll
förändras så att det blir högsta prioritet att förenkla
och utforma regler som berör företagare på ett betyd-
ligt bättre sätt än i dag.
Jag inledde mitt anförande genom att citera Riks-
skatteverkets utredningschef, som sade: "Det är otro-
ligt djärva människor som vågar starta företag när det
finns en sådan uppsjö av skatteregler att hålla reda
på." Ska Sverige vara en framgångsrik nation, i vår
generation och i framtiden är det vår plikt att förenkla
regelverket så att fler vågar starta eget.
Sverige behöver en bättre näringspolitik.