Näringsliv

Fru talman! När jag deltar i diskussionen om fö-

retagsklimatet, näringslivets förutsättningar i hela

landet, i glesbygden såväl som i storstaden, ser jag en

mångfald av aktörer, stora såväl som små företag - de

gamla och mogna basindustrierna, de nya tjänstefö-

retagen, kvinnliga företagare och invandrarföretagare.

Jag ser stora företag som ökar produktionen men inte

ökar antal anställda. Jag ser små företag som vill och

vågar växa och små enmansföretag som nöjer sig med

det. Vi har också företag i de nya branscherna IT,

musik, upplevelseindustrin och besöksnäringen lik-

som företag som mer än andra skapar jobb i den grö-

na sektorn - hållbara Sverige.

När jag ser tillbaka på de år som gått sedan den

socialdemokratiska politiken fått genomslag i nä-

ringspolitiken finner jag en klart positiv utveckling.

Antalet småföretag har stadigt ökat, och i samma takt

har antalete konkurser minskat. Arbetslösheten har

kraftigt minskat, och vi har nu lyckats nå målet 4 %

öppen arbetslöshet. Det är ordning och reda i statens

finanser.

Vad menar vi med ett gott företagsklimat, och hur

kan vi medverka till att det verkligen blir ett sådant,

så att det blir en bra grogrund för svenska och utländ-

ska företag att etablera sig, att vilja och våga växa?

Vägledande för den näringspolitik som drivs är att

den ska bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt,

sysselsättning och välfärd i hela Sverige. Jag vill

särskilt understryka att tillväxten ska vara ekono-

miskt, ekologiskt och socialt hållbar.

En framgångsrik politik för tillväxt utgör en kom-

bination av två saker:

- en ekonomisk politik med låg inflation och sunda

statsfinanser, som driver på efterfrågan av varor

och tjänster och därmed nyföretagande, investe-

ringar och utbildningssatsningar samt

- en näringspolitik som tillhandahåller ett klimat

där företag med hjälp av en kompetent arbetskraft

kan utvecklas och förädla sina produkter och få

avsättning för dem på en ständigt vidgad mark-

nad.

Näringspolitiken har ett par viktiga uppgifter: dels

att utveckla ett arbetsliv där de anställda genom öka-

de kunskaper och bättre arbetsorganisation kan ut-

veckla sitt inflytande över arbetet, dels att understödja

en strukturomvandling som leder till att företag och

samhälle kan utveckla produktiviteten mot ökad eko-

nomisk tillväxt och full sysselsättning.

Nya produkter, produktionsmetoder och markna-

der ställer allt högre krav på forskning och högre

utbildning men också på en bredd i arbetskraftens

grundläggande utbildning och en förmåga till ständig

förnyelse av de anställdas kunskaper och kompetens.

En viktig del av näringspolitiken är att främja till-

komsten av nya företag och tillväxten i befintliga

företag, och målsättningen är förstås att fler ska få

arbete, att bekämpa arbetslösheten.

Fru talman! Låt mig återigen konstatera att vi nu

uppnått det mål som vi satte upp 1996, att halvera den

öppna arbetslösheten - det som då förhånades och

förlöjligades. Det fanns t.o.m. debattörer som drog in

böcklingförsäljare i debatten.

Den regionala näringspolitiken och de regionala

tillväxtavtalen har resulterat i ett stort engagemang

ute i länen. Företrädare för såväl offentlig som privat

sektor har arbetat tillsammans i en process som är

mycket uppskattad och utvecklande. Grupperingar i

alla län, s.k. partnerskap, har analyserat näringslivets

förutsättningar och utvecklingsbehov och enats om

förslag till konkreta åtgärder samt om hur dessa ska

finansieras. Tillväxtavtalen ser olika ut i olika delar

av landet, och så måste det vara utifrån våra olika

förutsättningar.

Arbetsmetoderna bör vidareutvecklas, och jag

delar regeringens bedömning att formerna för sam-

verkan mellan offentlig sektor och näringsliv bör ses

över. Jag menar att de erfarenheter och den kompe-

tens som finns hos arbetsmarknadens parter kan tas

till vara på ett bättre sätt.

Fru talman! Östersjöregionen är ett av Europas

hetaste och mest spännande tillväxtområden. Regio-

nen har under det senaste decenniet genomgått en

genomgripande omdaning av historiska mått.

För Sverige är det en stor utmaning att bistå våra

grannländer. Detta samarbete omfattar en rad insatser

och olika medel. Östersjömiljarderna är ett i raden av

instrument i den svenska Östersjöpolitiken.

Den första Östersjömiljarden anslogs 1996 för att

stärka samarbetet och utvecklingen i Östersjöregio-

nen. Det är inte så många år sedan, men det var ändå i

en annan tid. De baltiska staterna var fria men sakna-

de instrument för utveckling, samarbete, tillväxt och

handel. Vi hade en rekordhög arbetslöshet i Sverige.

Vi kan nu konstatera är att handeln har ökat. Det

är omvittnat att programmet har blivit slagkraftigt och

uppmärksammat och att det har skapat mycken

goodwill. Det har visat på Sveriges förmåga att satsa

på utveckling i dessa länder.

Tryggheten i Östersjöområdet har ökat, och han-

del och kunskap stimuleras. Östersjön - handelns och

kunskapens hav!

Det finns också ett intresse från olika län och re-

gioner att utveckla samarbetet.

Genom finansiering från bl.a Östersjömiljard II

genomförs Baltic Sea Parternariat i Riga 2001. Ett

parternariat är en mötesplats för små och medelstora

företag för att knyta kontakter och få nya affärsför-

bindelser. Värdländer är Estland, Lettland och Litau-

en. För initiativet och genomförandet står den ideella

föreningen Östsam, som drivs av landstinget i Öster-

götland och länets samtliga kommuner. Det kommer

att ha stor betydelse för små och medelstora företag i

hela Sverige.

I Stockholms län har LO-distriktet och länsstyrel-

sen ett KLÖS-projekt. KLÖS står för Kompetenslyft

Öst. Projektet har vuxit fram ur tillväxtavtalet.

Vi är ovana vid att rikta våra blickar, såväl of-

fentligt som privat, mot våra sydöstliga grannländer.

Det beror bl.a. på att vi har för dåliga kunskaper om

människorna, kulturen och historien i dessa länder.

Tyvärr finns det allför många svenska företag som

gått miste om goda affärer på grund av bristande

kulturell kompetens. Det krävs ett ordentligt kompe-

tenslyft bland företagare, ungdomar, tjänstemän och

medborgare i allmänhet.

Tack vare tillväxtavtalets tillkomst och framväxt

samt satsningar på Östersjön har ett mycket spännan-

de projekt vuxit fram som inte enbart berör Stock-

holmsregionen. Östersjöarbetet är en angelägenhet för

hela nationen.

Fru talman! Det övergripande målet för regel-

förenklingsarbetet gentemot små företag är att för-

bättra dessa företags arbetsförutsättningar, konkur-

rensförmåga och villkor i övrigt för att åstadkomma

en ökad sysselsättning och högre tillväxt.

Simplexgruppen har kommit till för detta arbete. I

propositionen redovisas ingående hur långt arbetet

kommit och vad som kommer härnäst.

Jag anser att det är bra med konkreta mål, t.ex. att

inom en treårsperiod tydligt minska regelverkens

administrativa börda för småföretag. Jag menar också

att det är bra att regeringen avser att hos OECD an-

mäla sitt intresse för en oberoende granskning av det

svenska regelförenklingsarbetet.

Fru talman! Riksdagen har tidigare beslutat att in-

rätta tre nya myndigheter: Verket för näringslivsut-

veckling, Verket för innovationssystem och Institutet

för analyssystem. Jag vill understryka vad vi säger i

betänkandet, att de statliga insatser som ska göras ska

utgå från företagens och företagarnas behov. Verket

ska främja ökad samordning mellan statliga aktörer

inriktade på företagsutveckling och regional utveck-

ling samt komplettera och stärka verksamhet som

bedrivs av andra aktörer.

Jag vill också understryka att denna ändring inte

på något sätt innebär en förändring av var det över-

gripande ansvaret för näringspolitiken ligger. Det är

regeringen som även i fortsättningen har den centrala

näringspolitiska rollen.

För ganska precis ett halvår sedan, närmare be-

stämt den 13 juni, debatterade vi här i kammaren

vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken. Det

blev startskottet till en inledning av ett förändringsar-

bete, och det uttrycktes också att det fortsatta arbetet

får visa på behovet av ytterligare organisatoriska

förändringar. Vidare sades att regeringen har för

avsikt att återkomma till riksdagen angående den

regionala nivån, som i huvudsak ska vara den direkta

kontakten för företagen och företagarna. Vi vet att det

är en omfattande process.

Det kommer att innebära omställningar, vilket lätt

leder till oro hos personalen. Det måste undvikas så

långt som möjligt. Det är många av våra medarbetare

som är attraktiva på arbetsmarknaden, duktig perso-

nal som vi naturligtvis ska vara rädda om. Om de får

leva i ovisshet om deras jobb kommer att finnas kvar

finns det risk för att de söker sig bort. Jag vill i detta

sammanhang betona vikten av att informera persona-

len om hur det fortsatta arbetet bedrivs och undvika

en långtgående, segdragen process.

Jag saknar i denna debatt de borgerliga alternati-

ven. Vad vill ni egentligen med er näringspolitik?

Inte ett ord om Östersjösatsningen, ingenting om

framtidssatsningar, utan det handlar mest om skatte-

sänkningar. Och detta recept är ju prövat en gång med

katastrofala resultat.

Jag noterar att inget borgerligt parti detta år har

någon reservation om de regionala tillväxtavtalen. Är

det så att ni äntligen har förstått betydelsen? Har era

partivänner på regional och lokal nivå fått er att förstå

att detta är ett bra sätt att arbeta på? Det vore bra om

ni kunde klargöra det i dag.

Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i be-

tänkandet och avslag på reservationerna.