Fru talman! Det skulle kanske inte vara fel att på-
stå att mitt riksdagsarbete är en bisyssla, för nu ska
jag prata om biodling. Frågan vi nu diskuterar är en
bifråga, men en mycket viktig fråga. Utskottet har
också med både intresse och noggrannhet behandlat
de elva motionsyrkandena från allmänna motionsti-
den. Utskottet har också vid sammanträdet den 9
november tillkallat representanter från både Jord-
bruksverket och Sveriges Biodlares Riksförbund och
lyssnat på deras synpunkter på problemen. Det var
alldeles felaktigt när Gunnel Wallin nu påstod att
utskottet inte har gett biodlingen någon hög prioritet.
Samtliga partier är rörande överens om att binä-
ringen har en stor betydelse i vår miljö. Värdet av den
honung som produceras är ca 100 miljoner, men i
olika undersökningar har värdet av pollineringen,
som jag tycker är det viktiga, beräknats till 10-20
gånger honungsvärdet. Detta blir 1-2 miljarder kro-
nor.
Jag kan också nämna att i några totalinventeringar
som har gjorts har det visat sig att stora arealer helt
saknar bin. Det innebär att i de områdena är polline-
ringen mycket låg, vilket bl.a. kan få konsekvenser
för den biologiska mångfalden - precis som Gunnel
Wallin var inne på.
Behovet av bin är stort i vårt land. Bl.a. behöver
vi öka antalet bisamhällen för att täcka behovet av
honung, men behovet av pollinering är ännu större.
Jag kan nämna några siffror: För raps visar veten-
skapliga undersökningar att det går åt fyra bisamhäl-
len per hektar för att få en fullgod pollinering. Mång-
åriga försök i både Danmark och Finland visar att
man kan uppnå skördeökningar på 10-15 % vid full-
god pollinering. Ett tjugotal växtarter har dött ut i
Sverige under 1900-talet och ännu fler har blivit säll-
synta. Vi vidgar fredningsåtgärder och fridlysningar
för att bevara utrotningshotade växter. Bina kan i det
viktiga miljöarbetet ha en betydelsefull roll som räd-
dare om bina används i viktiga miljövårdsprojekt.
Därutöver medverkar bina i både större och mindre
utsträckning genom sina blombesök till att höja pro-
duktionen av bär och frukter. Detta bidrar i sin tur till
att främja djurlivet i vår natur.
Om bina har en så stor betydelse för vår miljö,
och vi är politiskt överens om detta, vad är då pro-
blemet? Det som oroar mig är nedgången av odlare
och bisamhällen. För 15 år sedan fanns det ca
180 000 bisamhällen, som i dag har minskat till
110 000 - med andra ord en 40-procentig minskning.
Gunnel Wallin frågade efter vilka siffror som var
riktiga. Jag har ställt frågan till Jordbruksverket. Det
svar vi fick var att 110 000 är den riktiga siffran.
70 000 innebar, om jag förstod rätt, att alla medlem-
marna inte var med i den beräkningen. Den genom-
snittliga åldern på biodlarna är 60 år.
Den andra oroande frågan är varroakvalstret. Det
är ett millimeterstort spindelliknande kvalster som
biter sig fast på biet och suger ut blodvätska. Det tar
3-4 år från angrepp till en undergång av ett samhälle.
Det har ställts krav på utrotning i form av att bi-
samhällen som drabbas ska brännas. Kvalstret finns i
dag i hela Europa. I likhet med Jordbruksverket och
Sveriges Biodlares Riksförbund tror jag inte att det är
rätt metod att bränna och förinta bisamhällen.
Kvalstret finns ju även på vildbin och kommer därför
att finnas kvar även om vi skulle gå så drastiskt fram
att vi utrotar alla bisamhällen. Det räcker om något
kvalster finns kvar för att det ska kunna fortplanta sig
och bli kvar i evighet.
Erfarenheten visar att med god rådgivning kan
skadeverkningarna av kvalstret begränsas eftersom
det finns en rad effektiva metoder, bl.a. med kemisk
bekämpning. Det finns omfattande förluster av bi-
samhällen, speciellt där parasiten nyetableras, på
grund av felaktiga motåtgärder och bristande kun-
skap.
Fru talman! Min slutsats är att biproduktionen i
vårt land är mycket viktig för vår miljö. Binas arbete
med pollinering är ett mycket viktigt arbete med
växterna i naturen. Det är oroande att produktionen
minskar i vårt land. Antalet biodlare och bisamhällen
minskar. Kraven som framförs i motioner, bl.a. i
Marianne Jönssons motion, att regeringen tillsam-
mans med näringen ska sätta i gång med opinions-
bildning för att skapa intresse och ökade möjligheter
att rekrytera nya biodlare är naturligtvis ett rimligt
krav. Orsaken till att majoriteten föreslår avslag på
samtliga elva motionsyrkanden är att regeringen har
gett Jordbruksverket i uppdrag att utreda och redovisa
förutsättningarna för biodlingen i Sverige. Detta ar-
bete kommer att redovisas i mitten av februari. Den
13 februari kommer det att föredras för generaldi-
rektören på Jordbruksverket. Därför anser utskotts-
majoriteten att det är lämpligt att avvakta resultatet av
denna utredning innan andra beslut fattas.
Fru talman! Jag kan garantera att vi kommer att
med stort intresse följa frågan och utvecklingen av
svensk binäring.