Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Biodling

KAJ LARSSON (s), 2001-01-24 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Det skulle kanske inte vara fel att på-

stå att mitt riksdagsarbete är en bisyssla, för nu ska

jag prata om biodling. Frågan vi nu diskuterar är en

bifråga, men en mycket viktig fråga. Utskottet har

också med både intresse och noggrannhet behandlat

de elva motionsyrkandena från allmänna motionsti-

den. Utskottet har också vid sammanträdet den 9

november tillkallat representanter från både Jord-

bruksverket och Sveriges Biodlares Riksförbund och

lyssnat på deras synpunkter på problemen. Det var

alldeles felaktigt när Gunnel Wallin nu påstod att

utskottet inte har gett biodlingen någon hög prioritet.

Samtliga partier är rörande överens om att binä-

ringen har en stor betydelse i vår miljö. Värdet av den

honung som produceras är ca 100 miljoner, men i

olika undersökningar har värdet av pollineringen,

som jag tycker är det viktiga, beräknats till 10-20

gånger honungsvärdet. Detta blir 1-2 miljarder kro-

nor.

Jag kan också nämna att i några totalinventeringar

som har gjorts har det visat sig att stora arealer helt

saknar bin. Det innebär att i de områdena är polline-

ringen mycket låg, vilket bl.a. kan få konsekvenser

för den biologiska mångfalden - precis som Gunnel

Wallin var inne på.

Behovet av bin är stort i vårt land. Bl.a. behöver

vi öka antalet bisamhällen för att täcka behovet av

honung, men behovet av pollinering är ännu större.

Jag kan nämna några siffror: För raps visar veten-

skapliga undersökningar att det går åt fyra bisamhäl-

len per hektar för att få en fullgod pollinering. Mång-

åriga försök i både Danmark och Finland visar att

man kan uppnå skördeökningar på 10-15 % vid full-

god pollinering. Ett tjugotal växtarter har dött ut i

Sverige under 1900-talet och ännu fler har blivit säll-

synta. Vi vidgar fredningsåtgärder och fridlysningar

för att bevara utrotningshotade växter. Bina kan i det

viktiga miljöarbetet ha en betydelsefull roll som räd-

dare om bina används i viktiga miljövårdsprojekt.

Därutöver medverkar bina i både större och mindre

utsträckning genom sina blombesök till att höja pro-

duktionen av bär och frukter. Detta bidrar i sin tur till

att främja djurlivet i vår natur.

Om bina har en så stor betydelse för vår miljö,

och vi är politiskt överens om detta, vad är då pro-

blemet? Det som oroar mig är nedgången av odlare

och bisamhällen. För 15 år sedan fanns det ca

180 000 bisamhällen, som i dag har minskat till

110 000 - med andra ord en 40-procentig minskning.

Gunnel Wallin frågade efter vilka siffror som var

riktiga. Jag har ställt frågan till Jordbruksverket. Det

svar vi fick var att 110 000 är den riktiga siffran.

70 000 innebar, om jag förstod rätt, att alla medlem-

marna inte var med i den beräkningen. Den genom-

snittliga åldern på biodlarna är 60 år.

Den andra oroande frågan är varroakvalstret. Det

är ett millimeterstort spindelliknande kvalster som

biter sig fast på biet och suger ut blodvätska. Det tar

3-4 år från angrepp till en undergång av ett samhälle.

Det har ställts krav på utrotning i form av att bi-

samhällen som drabbas ska brännas. Kvalstret finns i

dag i hela Europa. I likhet med Jordbruksverket och

Sveriges Biodlares Riksförbund tror jag inte att det är

rätt metod att bränna och förinta bisamhällen.

Kvalstret finns ju även på vildbin och kommer därför

att finnas kvar även om vi skulle gå så drastiskt fram

att vi utrotar alla bisamhällen. Det räcker om något

kvalster finns kvar för att det ska kunna fortplanta sig

och bli kvar i evighet.

Erfarenheten visar att med god rådgivning kan

skadeverkningarna av kvalstret begränsas eftersom

det finns en rad effektiva metoder, bl.a. med kemisk

bekämpning. Det finns omfattande förluster av bi-

samhällen, speciellt där parasiten nyetableras, på

grund av felaktiga motåtgärder och bristande kun-

skap.

Fru talman! Min slutsats är att biproduktionen i

vårt land är mycket viktig för vår miljö. Binas arbete

med pollinering är ett mycket viktigt arbete med

växterna i naturen. Det är oroande att produktionen

minskar i vårt land. Antalet biodlare och bisamhällen

minskar. Kraven som framförs i motioner, bl.a. i

Marianne Jönssons motion, att regeringen tillsam-

mans med näringen ska sätta i gång med opinions-

bildning för att skapa intresse och ökade möjligheter

att rekrytera nya biodlare är naturligtvis ett rimligt

krav. Orsaken till att majoriteten föreslår avslag på

samtliga elva motionsyrkanden är att regeringen har

gett Jordbruksverket i uppdrag att utreda och redovisa

förutsättningarna för biodlingen i Sverige. Detta ar-

bete kommer att redovisas i mitten av februari. Den

13 februari kommer det att föredras för generaldi-

rektören på Jordbruksverket. Därför anser utskotts-

majoriteten att det är lämpligt att avvakta resultatet av

denna utredning innan andra beslut fattas.

Fru talman! Jag kan garantera att vi kommer att

med stort intresse följa frågan och utvecklingen av

svensk binäring.

Debatten

Hämtad sida: 25

25 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

KAJ LARSSON (s): Biodling (2001-01-24) — PRESS0