Herr talman! En skilsmässa är smärtsam, i syn-
nerhet för barn. Barnets tillvaro slås ofta i spillror och
dess gränslösa kärlek och obrottsliga lojalitet till sina
föräldrar sätts på hårda prov. Föräldrarna har ett oer-
hört ansvar för att deras skilsmässa sätter så få spår av
smärta och sorg hos barnen som möjligt.
Barnet har rätt att gå känslomässigt skadeslös ur
sina föräldrars skilsmässa. Barnet har också rätt till
goda och nära kontakter med båda föräldrarna efter
en separation. Detta förutsätter att föräldrarna tillför-
säkras ekonomiska möjligheter att bygga upp en ny
och trygg tillvaro för barnet.
Det är alltså med tanke på barnet som vi bör se
regeringens förslag till ändringar i underhållsstödet
som vi i dag skall ta ställning till här i kammaren.
Den 1 februari 1997 förändrades reglerna för un-
derhåll och det nuvarande stödet ersatte bidragsför-
skott, förlängt bidragsförskott för studerande och
särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.
Den föreslagna reformeringen av underhållsstödet
innebär dels att barns reella möjligheter till nära och
goda kontakter med sina föräldrar förstärks, dels att
systemets fördelningspolitiska profil avsevärt förbätt-
ras.
Regeringen markerar mycket tydligt i propositio-
nen att det i första hand är föräldrarna som har det
ekonomiska ansvaret för sina barn. Det eftersträvans-
värda är att föräldrarna löser försörjningen av sina
barn på egen hand genom att den underhållsskyldige
föräldern betalar direkt till barnet. Flertalet föräldrar
gör detta, men alla kan inte av en rad olika skäl. För
att minska risken för konflikter mellan föräldrarna om
barnets försörjning finns underhållsstödet. Utan det
skulle många barn i dag drabbas mycket hårt.
För att förbättra underhållsstödets fördelningspo-
litiska profil föreslår regeringen att grundavdraget
höjs från 24 000 kr till 72 000 kr. Samtidigt höjs de
procentsatser som avgör återbetalningsskyldighetens
storlek. De hittillsvarande reglerna för underhållsstö-
det gynnar föräldrar med högre inkomster, vilket inte
är acceptabelt.
Dessa två föreslagna förändringar, höjt grundav-
drag och höjda procentsatser tillsammans med de
ändringar av indrivningsreglerna som trädde i kraft
för drygt en månad sedan, som innebär att skulden får
ligga i fem månader hos försäkringskassan i stället för
två innan den skickas till kronofogden för indrivning,
kommer enligt min mening att avsevärt förbättra för
de föräldrar som har de lägsta inkomsterna. Det är
framför allt bland dessa föräldrar som de flesta
skuldärenden som har hamnat på kronofogdens bord
återfinns, vilket är mycket olyckligt. Deras möjlighe-
ter att bygga goda och nära kontakter med sina barn
har onekligen undergrävts på grund av dessa omstän-
digheter.
Herr talman! Ökad fördelningspolitisk träffsäker-
het i underhållsstödet kostar. Den konstruktion till
finansiering som innebär att de med medelhöga och
höga inkomster betalar en högre andel av sin inkomst
i underhåll är högst rimlig. En förälder som tjänar
6 250 kr i månaden betalar i dag 400 kr i månaden i
underhåll för ett barn, medan en förälder med fem
barn betalar fullt underhåll för sina barn först vid en
månadsinkomst på 36 700 kr. Detta är inte rimligt!
Det höjda grundavdraget och höjningen av pro-
centsatserna innebär förvisso ökad risk för margina-
leffekter, men detta är oundvikligt för ett stöd som är
inkomstprövat. Jag tror emellertid att effekterna av
denna marginaleffekt blir ganska blygsamma, med
tanke på att det är förhållandevis få föräldrar som har
inkomster på så pass lågt nivå.
En särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet
har, i enlighet med vad som angavs i 1998 års vår-
proposition, analyserat regler och ekonomiskt utfall
av underhållsstödet. Arbetsgruppen har samtidigt
analyserat de förslag som lämnats av Riksförsäk-
ringsverket och de förslag som rör underhållsstöd
som Utredningen för översyn av inkomstbegreppet
inom bidrags- och socialförsäkringssystemen lämnat i
betänkandet Förmån efter inkomst. En sammanställ-
ning av remissyttrandena över förslagen finns till-
gänglig på Socialdepartementet. Arbetsgruppen har
vidare haft i uppgift att pröva och analysera riksda-
gens uttalande i samband med behandlingen av bud-
getpropositionen för år 1998. Man gav regeringen till
känna att regeringen i den kommande vårpropositio-
nen borde återkomma till riksdagen med förslag till
ändrade regler för inkomstprövning i systemet för
underhållsstöd.
Detta har nu skett. Det främsta syftet med rege-
ringens förslag om att höja grundavdraget och justera
procentsatserna är att det skall få en bättre fördel-
ningspolitisk profil. De ändrade reglerna kommer
också att leda till att försörjningsförmågan hos de
som är betalningsskyldiga tas i anspråk i större om-
fattning. Reglerna blir även i fortsättningen enkla och
tydliga så att föräldrarna själva i en given situation
kan överblicka sina ekonomiska förpliktelser.
Herr talman! När det gäller handläggningen av
ansökan om underhållsstöd, beslut om återbetalnings-
skyldighet och ansökan om anstånd vet jag att inom
Kristianstadskassan, dit lokalkontoret i Båstad hör,
har man försökt att etablera ett nytt arbetssätt för att
bättre och mer professionellt kunna arbeta med det
nya underhållsstödet. Ett centralt inslag är att se till
att få träffa föräldrarna, helst båda samtidigt men
annars var och en för sig. Vid dessa personliga besök
är det också lättare att motivera föräldrarna att så
långt det är möjligt själva ta ekonomiskt ansvar för
sina barn och även överblicka sin ekonomiska situa-
tion.
Det vore önskvärt om detta kunde förekoma på
fler lokalkontor. Med tanke på att underhållsstödet är
ett komplicerat ärendeanslag avser regeringen i vår-
propositionen att tillsätta en särskild utredare för att
utreda utgiftsutvecklingen inom underhållsstödet och
lämna förslag till utgiftsbegränsande åtgärder. Utred-
ningen bör också se över detta utifrån ett samlat fa-
miljepolitiskt perspektiv.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hem-
ställan och avslag på reservationerna.