Herr talman! Redan hösten 1997 konstaterade re-
geringen att den reform som trädde i kraft i februari
1997 inte gett de besparingar man räknat med och att
den inte heller haft den önskade fördelningseffekt
som avsetts.
En arbetsgrupp på Regeringskansliet fick i upp-
drag att se över reformen och utredningarna. Det
resulterade i propositionen om återbetalningsskyldig-
het för underhållsstöd till barn med särboende föräld-
rar.
Det är viktigt att samhällets stöd utformas så, att
det verkligen framgår att det är föräldrarna som har
det ekonomiska ansvaret för sina barn. Barn behöver
båda sina föräldrar. Man kan inte ta ut skilsmässa från
sina barn. Många separerande föräldrar söker stöd
och råd hos familjerådgivare, vilket är mycket klokt.
Det känns säkert angeläget att få stöd och råd när man
skall börja samarbeta på ett nytt sätt. Man skall med-
verka till umgänge trots att man i många fall har olika
uppfattningar. Man måste trots den turbulens som
uppstår vid en skilsmässa se den andra föräldern som
lika viktig i barnets liv efter skilsmässan som före.
På samma sätt kan den förändrade ekonomiska
situationen som en skilsmässa ger upphov till för
många skapa behov av rådgivning. Samhället har
anledning att stödja en utveckling som gör ekonomisk
rådgivning tillgänglig för den som behöver den. Det
är bl.a. underhåll som skall regleras. I vissa fall beta-
lar föräldrarna det direkt till varandra, men i många
fall betalar staten till boföräldern. Man kan säga att
staten förskotterar. Föräldern som inte är boförälder
får en återbetalningsskyldighet till staten.
Vid utebliven återbetalning går ärendet till krono-
fogden redan efter två månader. Nu föreslår regering-
en, och utskottets majoritet accepterar det, att i vissa
fall skall den tiden kunna förlängas till fem månader.
Vi kristdemokrater menar att om försäkringskassorna
i alla fall hade längre tid till förfogande för informa-
tion till föräldern och för att utarbeta avbetalnings-
planer skulle färre fall gå till indrivning. Fler föräld-
rar skulle då efter förmåga kunna delta i barnens
underhåll. En växande skuld kan försvåra möjlighe-
terna till umgänge med barnet. Det blir barnen som
får betala priset. Vi föreslår att fyra månader skall
gälla i alla fall.
Återbetalningsskyldigheten för underhållsstödet
relateras till den återbetalningsskyldige förälderns
inkomst efter ett grundavdrag. I dag är det grundav-
draget 24 000 kr. Sedan regleras återbetalningsskyl-
digheten med olika procentsatser beroende på antalet
barn.
Dessa regler fick som sagt inte den fördelnings-
politiska eller samhällsekonomiska effekt regeringen
räknade med. Det låga grundavdraget har orsakat ett
stort antal ansökningar om anstånd, och ett mycket
stort ärenden har gått till kronofogden.
Nu föreslår regeringen och utskottets majoritet en
mycket kraftig höjning av grundavdraget till 72 000
kr. Vi vidhåller vårt förslag på 48 000 kr. Det är en
summa som också utredningen föreslog. Vi menar att
procentsatserna bör anpassas så att effekterna för
statskassan blir desamma men att procentsatserna får
en betydligt mer tydlig fördelningspolitisk profil.
Vi har också i vår motion begärt att en inkomst-
prövning av den mottagande förälderns ekonomi
beaktas innan statligt stöd utbetalas. Av propositionen
framgår att regeringen kommer att föreslå ändrade
regler för utfyllnadsbidrag vid växelvis boende. Det
hade varit naturligt att det i stället för att aviseras
hade funnits med i propositionen. Men vi emotser
med förväntan eventuella förslag till förbättrade och
klarare regler.
Herr talman! Vi står naturligtvis bakom alla våra
reservationer, men jag yrkar för tids vinnande bara
bifall till reservation 2 om grundavdrag och procent-
satser.