Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag
tror att det är så att varje regering kan vinna ett och
annat val på att konjunkturen är god. Men varje rege-
ring som har till målsättning att skapa ett långsiktigt
välstånd måste bygga sin politik på i grunden sunda
strukturer. Vi har med detta utjämningssystem en
felaktig struktur. Det är ett tillväxtfientligt system som
slår ihjäl regeringens bästa bundsförvanter när vi talar
om att syftet är att hålla nere offentliga utgifter och
hålla lägsta möjliga skatt.
Den valda konstruktionen är grundlagsvidrig.
Statsrådet får ursäkta, men tilltron till att vad varje
majoritet i denna kammare säger alltid är sant går
kanske något för långt. Det är alldeles klart att ett
utjämningssystem som tar pengar från en kommuns
kassa för att finansiera utgifter i en annan kommuns
kassa måste varar i strid med de formuleringar som
finns om innebörden i den kommunala beskattnings-
rätten. Det är också därför som det här utredningsför-
slaget finns om att faktiskt införa en grundlagsänd-
ringstext som skulle möjliggöra det, om man nu tyck-
er att det är ett gott förslag.
Sanningen är den att det finns ideologiska motiv
bakom systemet. Syftet är att mycket hårt pressa vissa
lågskattekommuner att höja sin skatt. Det är inte bara
fråga om en omfördelning. Hela konstruktionen är
gjord så att den som har låg utdebitering skall få stryk
i systemet. Det har ofta frammanats från olika företrä-
dare att det vore bra om man hade en jämnare kom-
munal skattenivå i landet. Märkligt nog börjar man
med att peka ut dem med låg skatt snarare än dem
med hög skatt.
Det vore intressant att höra inrikesministern kom-
mentera det faktum att ibland används argumentering-
en att det skulle vara oerhört angeläget att få vissa
lågskattekommuner att höja skatten för att omfördela
resurserna så att högskattekommunerna skulle kunna
sänka skatten. Var är alla exempel på kommuner som
har gjort detta? Det har flyttats runt väldigt mycket
resurser.
Effekten blir alltså den att den som sparar och som
har låg skatt får stryk i systemet. Det är påfallande
ofta i den region som jag representerar, dvs. Stock-
holmsregionen. Det får alltså till effekt att skatte-
trycket på det här sättet höjs. De som lyckats genom
åratal av effektiviseringar och genom att föra en, som
jag tycker, riktigare avgiftspolitik och därmed lyckats
hålla skatten låg får ta stryk i systemet och tvingas,
med den strypsnara som systemet utgör, att på sikt
höja skattenivån kanske upp till 30 kr, t.o.m. därut-
över. Den som ligger under länsgenomsnittet drabbas
av systemets konstruktion.
Detta leder till - det finns ju inte exempel på att
kommunala skattesänkningar förekommit bland dem
som får ta emot pengar i systemet - att skattetrycket
långsamt fortsätter att höjas. Det är också den effekt
som vi har sett i landets kommuner. Idén från skatte-
reformens dagar om att ha ett 30-procentigt kommu-
nalskatteuttag har kommit på skam. Ingen tjänar på att
kommunalskattenivåerna i landet fortsätter att höjas.
Därför skulle jag vilja i min första runda ha kom-
mentarer kring detta. Ser inte statsrådet hur konstruk-
tionen på det här sättet leder till ett totalt höjt skatteut-
tag inom den kommunala sektorn och vilka negativa
effekter det faktiskt kan få för tillväxt och nya jobb?