Fru talman! Fredrik Reinfeldt har frågat mig om
regeringens underlåtenhet att för riksdagen lägga fram
grundlagsändringsförslagen i enlighet med SOU
1996:129 innebär att regeringen förbereder ett avskaf-
fande av det inomkommunala utjämningssystemet och
framläggande av ett nytt förslag som är förenligt med
den gällande lydelsen av grundlagen. Fredrik Rein-
feldt har också frågat om regeringen har för avsikt att
i en omläggning av utjämningssystemet arbeta bort de
tillväxtfientliga Pomperipossaeffekter som uppträder
för flera kommuner. Detta har delvis berörts i den
tidigare interpellationsdebatten.
Riksdagen beslutade i december 1995 att anta re-
geringens förslag till nytt utjämningssystem för kom-
muner och landsting (prop. 1995/96:64, bet.
1995/96:FiU5, rskr. 1995/96:116). Systemet trädde i
kraft den 1 januari 1996.
Innan regeringens förslag till nytt utjämningssys-
tem förelades riksdagen, hade Lagrådets yttrande
inhämtats över förslaget. Lagrådet motsatte sig därvid
inte att förslaget lades till grund för lagstiftning. Lag-
rådet noterade dock med tillfredsställelse att en sär-
skild kommitté hade tillsatts, med uppgift att närmare
analysera innebörden av den kommunala självstyrel-
sen och beskattningsrätten och dess förhållande till
grundlagsbestämmelserna.
Finansutskottet uttalade följande i sitt betänkande,
som låg till grund för riksdagens beslut om utjäm-
ningssystemet: "Med beaktande av den analys av
grundlagsfrågan som exempelvis Lagrådet gjort i sitt
yttrande finner finansutskottet att allt tvivel om ut-
jämningssystemets grundlagsenlighet kunnat skingras
och att ett nytt bidrags- och utjämningssystem bör
kunna utformas i enlighet med regeringens förslag."
I augusti 1995 hade regeringen, som nämnts, till-
satt en parlamentarisk kommitté med uppgift att ana-
lysera innebörden av den kommunala självstyrelsen
och beskattningsrätten och dess förhållande till
grundlagsbestämmelserna. Enligt direktiven skulle
kommittén, om den så fann behövligt, föreslå förtyd-
liganden eller ändringar i grundlagsbestämmelserna.
Kommittén redovisade sina förslag i september
1996 i betänkandet Den kommunala självstyrelsen
och grundlagen (SOU 1996:129). Ett av förslagen var
att ett tillägg skulle göras i regeringsformen, vilket
syftade till att ytterligare klargöra grundlagsenligheten
i det kommunala utjämningssystem som börjat gälla
år 1996. Kommittén uttalade därvid att det mot bak-
grund av Lagrådets och riksdagens ställningstaganden
får anses klarlagt att det utjämningssystem som beslu-
tats kan förenas med regeringsformens bestämmelser.
Betänkandet har remissbehandlats och bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.
Mot denna bakgrund konstaterar jag att det inte
kan anses råda något tvivel om utjämningssystemets
grundlagsenlighet, och något avskaffande av systemet
är inte aktuellt. Jag anser mig därmed ha besvarat
Fredrik Reinfeldts första fråga.
När det gäller Fredrik Reinfeldts andra fråga vill
jag hänvisa till den nu arbetande parlamentariska
kommitté som har till uppgift att följa, utvärdera och
utveckla utjämningssystemet. Kommittén skall lägga
fram sitt samlade förslag till förändringar under sen-
hösten 1998. Regeringens avsikt är att förslag sedan
skall föreläggas riksdagen i sådan tid att förändringar
kan träda i kraft år 2000. Kommitténs uppdrag är i
första hand att följa upp och utvärdera systemet för
kostnadsutjämning, men kommittén har också möjlig-
het att behandla systemet för inkomstutjämning.
Som svar på Fredrik Reinfeldts andra fråga vill jag
mot den angivna bakgrunden säga att jag inte avser att
aktualisera förslag om förändringar i utjämningssys-
temet innan den parlamentariska kommittén har slut-
fört sitt arbete.