Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1997/98:156 om grundlagsenligheten i det kommunala utjämnings-

FREDRIK REINFELDT (m), 1998-02-17 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jörgen Andersson bör kanske känna

till att jag har suttit i finansutskottet under den här

perioden och följt den behandling som Lagrådet gjor-

de. Det går inte med bästa vilja i världen att hävda att

de två olika utlåtanden från Lagrådet som låg till

grund för det nya systemet skulle vara en ensidig

hyllning från Lagrådet av hur grundlagsenlig texten

är, utan det var mycket tydligt att de var satta under

politisk press och att det krävdes en piruett här i riks-

dagen för att få igenom systemet.

För att gå ned till det enskilda exemplet kan jag

nämna att Täby kommun när det här systemet har

verkat ut alla sina år kommer att betala nära hälften av

alla de skatteintäkter som de får in från sina medbor-

gare i inkomstutjämning. I samma läge som vi har en

lagstiftning som säger att man skall få ta upp skatt i

den egna kommunen för egen verksamhet försvinner

hälften av pengarna. Det blir litet svårt, oavsett vad

Lagrådet har sagt, att förklara för medborgarna i den

kommunen vart alla deras pengar försvinner.

Det finns på det här sättet en lång rad kommuner

som tar oerhört mycket stryk av detta system. I drygt

20 kommuner uppträder rena pomperipossaeffekter.

Det är 10 kr in i ökad kommunalskatt och 13 kr ut till

systemet.

Jörgen Andersson berömmer sig av att ha varit

kommunalman. Tänk om han hade suttit i ledningen

för en kommun där varje 10-krona som han får in

kostar honom 13 kr! Vad hade han sagt till sina riks-

företrädare? Vad hade han sagt till den regering som

satt på ett sådant system? Det hade statsrådet aldrig

accepterat.

Det är tillväxtfientligt. Det sänder fel signaler. Det

avlövar den politiska möjligheten att styra en kom-

mun. För att vara uppriktig: varför skall man över

huvud taget engagera sig politiskt i en kommun där

den här typen av effekter uppträder? Vad tror inri-

kesministern att hans egna lokala företrädare säger i

de här kommunerna när pomperipossaeffekterna upp-

träder? Tror inrikesministern att de hyllar Pomperi-

possa? Nej, det gör de inte. De lovar väljarna att de är

emot detta system.

Socialdemokraterna föreslår dessutom mindre

skattehöjningar, typ 70 öre, i många av dessa kom-

muner, som de fyller med massvis med verksamhet.

Men sanningen är den att man t.ex. i Täby kommun

skulle behöva höja skatten med över 3 kr om det här

systemet får fortsätta utan att en enda krona går till ny

kommunal verksamhet i den kommunen. Så fungerar

systemet. Så hårt gröper det ur verksamheten. Vad vi

har framför oss är ett system som kommer att leda till

högre skatteuttag totalt sett.

Jörgen Andersson säger att han åker runt till en

massa kommuner och att de inte vill diskutera att

sänka skatten. Det är möjligt. Då är den intressanta

frågan: Vad tror Jörgen Andersson själv som ansva-

rigt statsråd att vi ser för skatteutveckling när det

gäller den kommunala sektorn? Vad är acceptabelt?

Är det 33 kr, 34 kr eller 35 kr? Hur långt skall vi

komma upp i marginaleffekter innan vi är tillbaka i

det perversa system som Kjell-Olof Feldt en gång

ville avskaffa just därför att den sammanlagda margi-

naleffekten var så pass hög som den var? Där spelade

kommunalskatten oerhört stor roll.

Kom ihåg att kommunalskatten är den största hus-

hållsavgiften för den vanliga familjen. En skatte-

sänkning på 1 kr eller 1:50 kr är en stor lättnad för en

vanlig barnfamilj. I inrikesministerns perspektiv

handlar det mest om den kommunala kassan. Låt oss

tala om familjernas kassa! De sitter också trångt. Där

behövs också mer utrymme för att klara de dagliga

utgifterna. Då är kommunalskattesänkningarna det

viktigaste instrumentet.

Jag menar att ni nu har skapat ett system som slår

ihjäl de kommuner som har förstått det, till förmån för

kommuner som tycker om att höja skatten. Det kan

aldrig vara klokt.

Debatten

Hämtad sida: 9

9 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

FREDRIK REINFELDT (m): Svar på interpellation 1997/98:156 om grundlagsenligheten i det kommunala utjämnings- (1998-02-17) — PRESS0