Fru talman! Det finns i och för sig mycket som
man skulle kunna fråga om här, men jag ska nöja mig
med ett par saker.
Säg att man har en förståndshandikappad person
som får en cancer och behöver följas under lång tid
på så sätt att man behåller prover och tittar. Det är
alltså inte möjligt nu. Det hjälper inte att det sitter en
utredning som kommer att ta en viss tid innan man
kommer fram till företrädarfrågan så att man kan lösa
det.
Vad som nu händer är att när man kommer till två
månader måste man slänga proverna, eftersom perso-
nen aldrig kan ge ett informerat samtycke. Jag menar
att det är ett hastverk. Jag skulle vilja höra Conny
Öhman redogöra för hur man har tänkt i det fallet när
man ställer de svagaste i samhället utan en fullgod
behandling.
Av vilken anledning bortser man från att man får
uppgift om mannens genetiska konstitution och
eventuella sjukdomar när man tar prov från foster och
inte bryr sig om detta? Det berör både honom och
hans andra släktingar. Rimligen borde hans integritet
väga lika tungt som moderns. Man får ju insikt i and-
ra människors genetik.
Conny Öhman tog avslutningsvis upp att det är
viktigt att man talar om att man inte kan sälja och
göra vinst på prover. Det är riktigt. Men vad som
saknas här och som också visar att det är ett hastverk
är att det inte finns med några regler för hur kommer-
sialiseringen av kunskapsinnehållet ska gå till.
Det är en nödvändighet att man kan kommersiali-
sera kunskapsinnehållet i vävnadsproverna för att
kunna få forskningen att arbeta och få goda förhål-
landen för det. Här måste finnas ett regelverk om s.k.
technology transfer för att man ska kunna nyttja bio-
bankerna på bästa möjliga sätt.