Fru talman! För några få år sedan blev det uppen-
bart att frågan om biobanker behövde regleras. Det
som höll på att hända internationellt, och delvis också
hände, var nämligen att biobanker var på väg att säl-
jas ut till kommersiella intressen. Detta föranledde en
diskussion om behovet av att reglera det här området,
som i stort sett hade varit oreglerat.
Statens medicinetiska råd tog upp diskussionen
och skickade en skrivelse till regeringen, där de på-
talade att någonting måste göras.
Sedan dess har ganska kort tid förflutit. Vi som
känner till hur lång en process kan vara för att få fram
en lagstiftning tycker att lagförslaget ändå har kom-
mit fram på ganska kort tid. Det lagförslaget behand-
las i dag. Snabbheten har också varit önskvärd efter-
som utvecklingen på det här området går rasande fort.
Jag kan hålla med de kritiker som säger att det
hade varit önskvärt att kunna reglera allt som handlar
om biobanker i ett sammanhang. Valet stod dock
mellan att snabbt få fram det viktigaste, nämligen att
reglera biobankerna i hälso- och sjukvården, eller att
vänta för att senare kunna ta ett samlat grepp.
Nu kan vi ta ett grepp kring biobanker i hälso- och
sjukvården, och min uppfattning är att man måste gå
vidare och även försöka ta ett grepp om de biobanker
som insamlats utanför hälso- och sjukvården. Det står
uttryckligen både i propositionen och i utskottets
betänkande att vi finner detta önskvärt.
Glädjande nog har många framsynta läkare och
andra vårdjobbare i Sverige under lång tid samlat in
material. Det handlar om material som man vid tid-
punkten då man bestämde sig för att börja med in-
samlingen kanske inte tyckte var särskilt värdefullt,
men som senare, med det forskningskunnande som
finns i dag, har visat sig bli det. Man kan konstatera
att innehavet av dessa biobanker i dag är till fördel för
det svenska forskarsamhället. Därför är det önskvärt
att man ska kunna fortsätta att samla material för den
framtida forskningens behov.
Detta måste självfallet regleras. Ingen av de tidi-
gare talarna har nämnt den viktigaste paragrafen i
hela lagförslaget, nämligen den som handlar om för-
budet att sälja sådant här material. Egentligen är detta
den riktigt stora frågan som regleras i propositionen,
och som utskottet instämmer i.
Den röda tråden i propositionen är att patientens
ställning måste stärkas när det gäller material som
samlas in till biobanker. Utskottet instämmer i detta.
Som Chatrine Pålsson tidigare sade har den över-
vägande delen patienter varit totalt ovetande om vilka
prover som tas och vad som händer med dessa. Detta
måste alltså regleras och patienternas ställning stär-
kas.
Propositionen handlar till stor del om att på olika
nivåer i insamlandet och användandet av vävnadspro-
ver stärka patientens ställning. Det gäller både vid
insamlandet av prover och i diskussioner om eventu-
ell annan användning av proverna i forskningssyfte.
En viktig punkt i propositionen - och i betänkan-
det - handlar om att skapa ordning och reda kring de
biobanker som redan finns och de som inrättas i
framtiden. Vi kommer att få ett system som klargör
vilka biobanker som finns. Det kommer också att
finnas krav på hur biobankerna ska förvaras, och hur
regler om sekretess kring biobankerna ska hanteras.
Utskottet har på två punkter skrivningar som nå-
got går utöver vad regeringens proposition handlar
om. Den ena handlar om att vi skärper kraven något
när det gäller regelverket kring avvecklandet av en
biobank. Utskottet anser att det ska krävas mycket
starka skäl för att avveckla en biobank, och med en
något annorlunda skrivning av paragrafförslaget för-
söker man tillmötesgå det önskemålet.
Den andra punkten handlar om värdet av att ge
Socialstyrelsen i uppdrag att följa tillämpningen av
denna lag - detta eftersom lagförslaget har tagits fram
ganska snabbt. Vi tycker också att det är utomordent-
ligt angeläget att i samband med den uppföljningen
även titta på hur möjligheterna att göra epidemiolo-
giska uppföljningar av befolkningens vaccinations-
och immunitetsstatus kan utvecklas med hänsyn till
den här lagen.
De forskningsetiska kommittéernas roll blir allt
viktigare. Detta understryks också i lagförslaget och i
betänkandet. Många av de svåra avväganden och
överväganden som måste göras när det gäller bioban-
ker kommer att läggas på de forskningsetiska kom-
mittéerna. Dessa kommittéer startade sin verksamhet
för ganska många år sedan och jag tycker mig kunna
säga att det skett en mycket positiv utveckling av
deras arbete, dvs. av de etiska överväganden som
görs. Jag tycker därför att man med fullt förtroende
kan lägga denna mycket grannlaga uppgift på de
forskningsetiska kommittéerna.
Fru talman! Jag är glad att det här ärendet nu kan
behandlas i kammaren. Det har gått ganska snabbt, i
varje fall enligt de tidsramar som riksdagen arbetar
med, och jag vill yrka bifall till utskottets förslag i
betänkandet och avslag på de reservationer som det
har yrkats bifall till.