Herr talman! Gudrun Lindvall tog i sin inledning
upp att hon inte kunde acceptera att man talade om att
det var skottillfällen som gällde. Där den seriösa
jakten bedrivs - och det gör den i vårt land - handlar
det faktiskt i allra högsta grad om inventering. Det går
åt en större del när det gäller inventering av de viltar-
ter som vi har på våra marker än till själva jaktutöv-
andet.
När det gäller ripor och friområden rekommende-
rar jag Gudrun Lindvall att titta på de friområden som
redan finns. Där får kullarna möjlighet att utvecklas
utan jakt. Dessa områden är även snöskoterfria och
bullerfria. Det är dessa områden som man i forskning-
en sätter mot varandra när man tittar på den här ut-
vecklingen. Ripforskningen har varit bra i vårt land.
Den dag som de herrar, som Gudrun Lindvall nämnde
i sin inledning, var på plats var också Jägareförbundet
där med en forskningsgrupp som hade gjort en under-
sökning i Dalarna - den hade hållit på i 15 år. Man
kunde se vilken utveckling ripstammen hade haft där.
Jag tycker att det är ekologisk jakt när man tittar på
vilka områden som det har varit hårt jakttryck på och
vilka områden som det inte har varit det på och när
man ser till att man anpassar sig till det. Det är detta
som man kan kalla den fria jakten ovan odlingsgrän-
sen.
Jag vill gärna avrunda med att tala om Natur-
vårdsverket. De motioner som vi har fått från Miljö-
partiet och Gudrun Lindvall handlar om detaljer. Man
diskuterar beslut om olika arter och jakttider på da-
gen. Naturvårdsverket är regeringens verktyg när det
gäller att få till stånd en diskussion om vilka jakttider
vi skall ha och vilken jakt vi skall bedriva. Natur-
vårdsverket går ut till de olika organisationerna och
tar in uppgifter. Det är dessa organisationer som Gud-
run Lindvall diskvalificerar. Dem skall vi lyssna på.
Naturvårdsverket är bra, och det är också bra att Na-
turvårdsverket har målsättningar för olika saker.