Herr talman! I detta betänkande behandlas ett par
motionskrav från Kristdemokraterna. Som vanligt vill
jag påminna om att vi kristdemokrater, eftersom vi
inte har en ordinarie ledamot i jordbruksutskottet, får
lägga fram våra yrkanden här i kammaren och även
göra röstförklaringar beträffande reservationer.
Vårt första krav handlar om den statliga administ-
rationen av jakten. Utskottet beskriver mycket tydligt
problem med nuvarande ordning. Därför arbetar en
utredning med frågan. Ulla Pettersson håller i den
utredningen. Jag citerar ur betänkandet: "Enligt di-
rektiven" - till sittande utredning - "finns det skäl att
se över ansvarsfördelningen mellan myndigheterna
och jägarorganisationerna liksom mellan organisatio-
nerna."
I betänkandet redogörs också för Statskontorets
och Naturvårdsverkets uppfattning: "Statskontoret
anför att uppdraget av Svenska Jägareförbundet har
beskrivits som en myndighetsuppgift. Denna uppgift
har emellertid inte stöd i lag eller förordning och har
inte preciserats av statsmakterna på något annat sätt."
Naturvårdsverkets egen bedömning är att det
krävs förändringar i gällande ordning. Det står så här i
betänkandet: "Verket anför att vad som också bör
beaktas och som inte har kommit fram i Statskontorets
utredning är att Svenska Jägareförbundet har haft
vissa svårigheter med sin dubbla roll - - -." Vad jag
här citerar är faktiskt ganska skarpa skrivningar som
bör leda till en förändring.
Efter att för några veckor sedan ha hört Ulla Pet-
tersson redovisa läget i sin utredning på just den här
punkten ser jag fram emot hennes förslag och hoppas
att de uppfyller intentionerna i vårt motionskrav, så
att det blir en tydlig rågång vad gäller den statliga
jaktadministrationen och de uppgifter som Svenska
Jägareförbundet som ideell organisation har. Jag har
därför inget yrkande på den här punkten. Vad gäller
reservation 9 kommer vi att avstå från att yrka något,
eftersom ansatsen där är en annan än vår vad gäller
motiven för en annan tingens ordning i fråga om jak-
tadministrationen.
Den andra delen i vår motion rör älgjakten och är
föranledd av förslag från Svenska Jägareförbundet
som inte kan uppfattas som något annat än en ny
attack mot markägare och jaktarrendatorer med små
jaktmarker. Frågan är: Varför vill man återigen föra
fram förslag för att komma åt de jägare som årligen
fäller ca 4 000 älgar, när det totala antalet fällda älgar
handlar om 90 000? Varför lägger man ned så mycket
kraft och varför visar man en sådan frenesi när det
gäller att försöka få fram sådana här förslag? Därmed
driver man ju fram en hel del diskussioner i den här
frågan. För mig, herr talman, är detta obegripligt.
Som det antyds i motionen från vår sida är det inte
en gång för alla givet att licensjakten är den bästa
jaktformen. Jag var uppe i Västernorrland i förra
veckan och träffade där många jägare som faktiskt
pläderade för en återgång till allmän älgjakt. De moti-
verade detta med rättviseaspekter, ekologiska faktorer
och minskad administration. Det är helt uppenbart att
det finns olika synsätt på detta. Det finns en delad
uppfattning i jägarkåren. Det är därför vi i motionen
begär en ordentlig utvärdering av olika älgjaktssystem
för att vi skall kunna få den här frågan ur världen. Det
kan vara ett sätt att tydliggöra att det inte är de med
små jaktmarker som orsakat den dramatiska nedgång-
en i älgstammen. Det kan ha andra orsaker.
Jag yrkar, herr talman, bifall under mom. 20 till
motion JoU918 yrkande 1.
Avslutningsvis vill jag markera att jag förutsätter
att Ulla Pettersson i sin utredning som hon presenterar
om någon månad kommer fram till att frivillighet och
äganderätt är centrala vad gäller jaktvårdsområdena.
Jag hoppas att hon förmår stå emot den kraftiga lob-
byverksamhet hon utsätts för och stå för de värden
som vår grundlag och Europakonvention ger uttryck
för.