Fru talman! I detta betänkande har utskottet be-
handlat 32 motionsyrkanden om strålskydd och kärn-
säkerhet m.m. Dessa frågor ingår fr.o.m. riksmötet
1996/97 i jordbruksutskottets beredningsområde.
Frågorna har tidigare behandlats av försvarsutskottet
respektive näringsutskottet. Jordbruksutskottet har
anordnat utfrågningar om vissa strålskydds- och kärn-
säkerhetsfrågor med Statens strålskyddsinstitut, Sta-
tens kärnkraftinspektion och Svensk Kärnbränslehan-
tering AB.
De 32 motionerna tar upp bl.a. radioaktiva utsläpp
från kärnkraftverk, internationella strålskydds- och
kärnsäkerhetsfrågor och slutförvaring av kärnkraftsav-
fall i Sverige, m.m. Utskottet avstyrker motionerna
med hänvisning bl.a. till tidigare riksdagsbeslut och
pågående verksamhet hos ansvariga myndigheter.
Flera motionsyrkanden från Miljöpartiet avstyrks av
det skälet att det saknas laglig grund för de föreslagna
åtgärderna eller att yrkandena är så oklart utformade
att de ej kan leda till något ställningstagande i sak.
Till detta betänkande fogas fem reservationer, men
jag tycker ändå, bortsett från Miljöpartiet, att det
råder en stor enighet i dessa viktiga frågor. I betän-
kandet ges en utförlig bakgrundsbeskrivning om frå-
gor om såväl strålskydd som kärnavfall m.m., som
tidigare behandlats av försvarsutskottet och näringsut-
skottet.
När det gäller strålskydd behandlade försvarsut-
skottet i betänkande 1994/95:3 ett antal motioner om
bl.a. risker med joniserande strålning och lågdos-
strålning. Som framgår av betänkandet är Statens
strålskyddsinstitut,SSI, central förvaltningsmyndighet
på detta område. Myndigheten skall verka för att
intentionerna i strålskyddslagen uppfylls. Med stöd av
lagen och av strålskyddsförordningen handlägger SSI
frågor om skydd för människor, djur och miljö mot
skadlig verkan av joniserande och ickejoniserande
strålning.
SSI skall ha beredskap att vid olyckor, särskilt i
kärnteknisk verksamhet, ge information i strålskydds-
och saneringsfrågor till berörda myndigheter. SSI
skall uppmärksamma andra strålskyddsproblem som
berör stora samhälleliga värden. SSI övervakar strål-
skyddet vid de kärntekniska anläggningarna och kon-
trollerar att utsläpp till luft och vatten under nor-
maldrift hålls inom fastställda gränser.
Försvarsutskottet framhöll bl.a. att strålskyddsla-
gen är en ramlag och att det ankommer på regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer att
meddela de föreskrifter som krävs till skydd mot
strålning samt för att utöva tillsyn och kontroll över
den verksamhet som lagen reglerar. Häri ingår be-
dömningen utifrån vetenskapliga rön. Frågor och
interpellationer om bl.a. gränsvärden för radioaktiv
strålning har besvarats av miljöministern vid flera
tillfällen, senast den 19 februari 1997.
När det gäller kärnavfall m.m. behandlade nä-
ringsutskottet 44 motioner i betänkande 1995/96:17.
Näringsutskottet avstyrkte samtliga yrkanden och
pekade på den noggranna beslutsprocess som omgär-
dar prövning av lagringsmetoder för kärnavfall.
Dessutom underströks att några bindningar inte fanns
vad gäller vare sig metoder för inkapsling och slutför-
varing av använt kärnbränsle och kärnavfall eller val
av plats för slutförvaret.
I fråga om beslutsprocessen för lokalisering av
kärntekniska anläggningar betonade utskottet vikten
av att berörda kommuner och kommuninvånare gavs
största möjliga insyn i de förstudier som Svenska
Kärnbränslehantering AB utför. Beträffande verk-
samheten vid Studsvik AB och import av anrikat
kärnbränsle hänvisade utskottet till att Studsvik AB
enligt ett regeringsbeslut skall upprätta ett program
senast den 30 juni 1997 för omhändertagande av
använt kärnbränsle innefattande tekniska, ekonomiska
och juridiska aspekter.
I betänkandet lämnade näringsutskottet en utförlig
bakgrundsbeskrivning angående gällande lagstiftning
och aktuell verksamhet på området. Jag går inte när-
mare in på dessa områden, eftersom de är beskrivna i
vårt betänkande.
I reservation nr 1 från Miljöpartiet om utsläppen
vid Dounreayanläggningen i Skottland krävs att an-
läggningen stoppas omedelbart.
De radioaktiva utsläppen vid Dounreay behandla-
des i ett frågesvar av miljöministern den 2 oktober
1996. Det framgår av svaret att UKAEA:s installatio-
ner vid Dounreay omfattar ett flertal nukleära an-
läggningar. Flera av dessa är tagna ur drift och är
under rivning. En av de centrala installationerna är
numera anläggningen för upparbetning av höganrikat
bränsle. Enligt uppgifter från brittiska tillsynsmyndig-
heter som kommit miljöministern till del kommer
någon utökning av verksamheten vid upparbetnings-
anläggningen förmodligen inte att ske.
I 1992 års regionala konvention för skydd av den
marina miljön i Nordatlanten finns bestämmelser om
förhindrande och eliminering av förorening från land-
baserade källor. Tillstånden för utsläpp till luft och
vatten från Dounreayanläggningen omprövas vart
femte år. Ett nytt tillstånd beviljades av de brittiska
myndigheterna 1994.
Vad beträffar utsläppen till luft och vatten visar
tillgängliga uppgifter angående samtliga radionuklider
att den beräknade dosen per år ligger under såväl den
av ICRP som i EU:s strålskyddsnormer rekommende-
rade dosen till kritisk grupp. De ligger också under
den av de brittiska myndigheterna tillåtna utsläppsni-
vån.
Mot bakgrund av den information som förelegat
delar utskottsmajoriteten miljöministerns uppfattning
att det inte finns någon anledning att ta några särskil-
da initiativ beträffande UKAEA:s anläggningar.
I reservation nr 2 från Miljöpartiet, som handlar
om definition av kärnavfall och utländskt kärnavfall,
yrkar Miljöpartiet på ett totalförbud mot utländskt
kärnavfall och att detta förbud skrivs in i kärnteknik-
lagen.
Dessa frågor behandlades i ett betänkande av nä-
ringsutskottet 1995/96 och i ett frågesvar från miljö-
ministern den 25 september 1996. Jordbruksutskottets
majoritet gör samma bedömning som näringsutskottet
och ministern.
Enligt reservanterna bör vidare reglerna om kär-
navfall ändras så att aska från processing m.m. räknas
som sådant avfall. Bestämmelser om definition av
kärnavfall m.m. finns i kärntekniklagen. Bestämmel-
ser om s.k. friklassning finns i strålskyddslagen.
Enligt 3 § strålskyddslagen får regeringen eller
behörig myndighet utfärda föreskrifter om friklass-
ning i fråga om radioaktiva ämnen eller tekniska an-
ordningar som kan alstra strålning. I 2 § strålskydds-
förordningen (1988:293) har regeringen meddelat
bestämmelser om generella undantag från strålskydds-
lagen. Bl.a. gäller undantaget för radioaktivt ämne
vars specifika aktivitet inte överstiger 100 kilo-
becquerel per kilogram.
Regeringen har vidare i 3 och 4 §§ strålskyddsför-
ordningen bemyndigat Strålskyddsinstitutet att med-
dela ytterligare undantag i den utsträckning det kan
ske utan att syftet med strålskyddslagen åsidosätts.
Begreppet radioaktivt avfall i strålskyddslagen inne-
fattar när det gäller en säker hantering från strål-
skyddssynpunkt även kärnavfall. Jag yrkar avslag på
reservation nr 2.
Reservation nr 3 handlar om miljökonsekvensbe-
skrivnngar i Sverige. Jag yrkar avslag också på den.
Situationen är den att det pågår ett beredningsarbete
inom SKB med att ta fram bl.a. miljökonsekvensbe-
skrivningr i prövning av ärenden enligt kärnteknikla-
gen.
Med anledning av Vänsterpartiets reservation nr 4
om Euratomfördraget behöver jag inte säga så myck-
et, eftersom Maggi Mikaelsson inte yrkar bifall till
den. Jag tycker att hon gör klokt i det, eftersom vi
skall avvakta resultatet av regeringskonferensen. Jag
yrkar ändock avslag på reservation nr 4.
I Miljöpartiets reservation nr 5 föreslås en tre-
dubbling av avgiften för kärnavfall. Lagändringen
trädde i kraft den 1 januari 1996 och hade behandlats
av näringsutskottet. För detta ändamål tas ut en avgift
om i genomsnitt 1,1 öre per kilowattimme. Miljöpar-
tiet föreslår en tredubbling av denna avgift och har
kommit fram till att avgiften då blir 6 öre, vilket na-
turligtvis inte stämmer.
Detta har behandlats utförligt tidigare, och jag
tycker inte att jag behöver upprepa det som vi har
skrivit i utskottets betänkande. Finansieringen sker nu
enligt ett helt annat system. Kostnaderna skall tas
efter den mängd använt kärnbränsle och kärnavfall
som genereras vid drift av reaktorerna i 25 år eller vid
drift i mer än 25 år, något som de flesta av oss natur-
ligtvis tror på.
Jag yrkar med detta avslag på reservation nr 5,
också med hänvisning till att det är regeringen som
fastställer den årliga avgiften enligt de riktlinjer som
anges i finansieringslagen.
Fru talman! Jag yrkar bifall till jordbruksutskottets
hemställan i betänkande nr 16 och avslag på samtliga
reservationer.